Vad innebär Socialdemokraternas Nato-besked?

2022-05-15

15 maj kom Socialdemokraterna med beskedet att de säger ja till att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Marco Nilsson, docent i statsvetenskap, reder här ut vad beskedet innebär.

Vad innebär det att Socialdemokraterna nu sagt ja till ett Natomedlemskap?  

Att Sverige blir medlem i Nato innebär att det blir billigare att ha ett dugligt försvar. Sverige behöver inte själv ha tillräckligt många soldater och tillräckligt mycket försvarsmateriel eftersom man kan räkna med andra Natoländers försvarsförmåga.

Även Sveriges försvarssamarbete med Finland kan ytterligare förstärkas. Finland lovar nu att komma till Sveriges undsättning vid en attack. De gemensamma försvarsplaner som tidigare gjorts måste dock uppdateras i samarbete med andra Natoländer.

Vad händer nu?

Det finns inga riktlinjer hur en ansökan ska göras. Troligtvis kommer Sveriges Natoambassadör att lämna in ett brev till Natos generalsekreterare. Sverige uppfyller alla kriterier för att godkännas som en Natomedlem. Sverige har sedan länge nära samarbete med Nato. Dessutom är den så kallade två procentgränsen för försvarsbudget bara en riktlinje. De flesta Natoländer uppfyller den inte själv heller idag. Ansökningsprocessen kan ta mellan några månader och ett år, beroende på hur lång till det tar för alla nuvarande 29 Natoländer att ratificera Sveriges medlemskap. Troligtvis blir Sverige en fullvärdig medlem redan efter sommaren. Nordmakedoniens ansökan tog ett helt år pga. Greklands missnöje med Nordmakedoniens dåvarande namn, Makedonien.

Skulle hotbilden mot Sverige förändras vid ett medlemskap och i så fall hur?

Hotbilden ökar på kort sikt eftersom Sverige inte omfattas av Natos paragraf fem, dvs. det kollektiva försvaret, under ansökningsprocessen. Men det är föga troligt att Ryssland skulle kunna rikta ett militärt angrepp mot Sverige samtidigt som det är insyltat i kriget mot Ukraina. Istället kan man förvänta sig t.ex. cyberattacker. Efter att Sverige och Finland blivit medlem i Nato kommer Ryssland troligtvis placera flera och bättre utrustade trupper i norra Europa. Detta ökar kapaciteten att agera aggressivt. Samtidigt minskar Rysslands vilja att göra det eftersom en attack mot Sverige skulle vara en attack mot hela Nato. Om Sverige skulle bli attackerad kan man räkna med att få militär hjälp från andra Natoländer. Risken att Sverige skulle bli attackerad var liten även när Sverige var utanför Nato, men som Natomedlem behöver Sveriges utrikespolitik inte ta lika mycket hänsyn till vad Ryssland vill och kan göra.

Vilka blir de stora förändringarna för det svenska försvaret?

Sverige bestämmer själv vilka vapen och soldater som kommer att bli stationerade i Sverige. Det kommer troligtvis inte att finnas andra länders soldater i Sverige i fredstid, men vid krig kan det finnas gemensamma planer att skicka andra Natotrupper till Sveriges undsättning. Nato har dock inget behov av att placera kärnvapen i Sverige. Varken Norge eller Danmark har kärnvapen och de viktigaste strategiska kärnvapnen finns i ubåtar som inte kan ta sig in i Östersjöns grunda vatten. Vid en attack mot ett annat Natoland hjälper andra medlemmar efter förmåga. Om ett närliggande land som Finland blir attackerad förväntas Sverige att bli mera involverad än t.ex. vid en attack mot ett fjärran land som Turkiet. Om ett Turkiet hamnar i krig efter att ha själv attackerad ett annat land har Sverige ingen skyldighet att hjälpa.

Kontakt

Vertikals Guest blogger

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.