Vad kännetecknar kommunerna där SD gick fram som mest?

Det har varit svårt att uttala sig mer kategoriskt innan de preliminära siffrorna faktiskt hade släppts, men från en första anblick tycktes det ändå som att SD faktiskt fångat landsbygdens röster mer än något annat parti.

MEN - nu för en stund sedan hittade jag faktiskt data från Valmyndigheten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. över de preliminära siffrorna och baserat på det har jag kört en rad korrelationer. En korrelation visar på samband mellan två variabler, men det är viktigt att komma ihåg att en korrelation aldrig visar på ett faktiskt orsakssamband.

Dock är det ändå av intresse att se vad som kännetecknar de platser där partierna haft mer eller mindre framgång.

Eftersom min tid är lite knapp denna eftermiddag så ber jag om ursäkt för de tråkiga illustrationerna som är mer eller mindre direkt från de statistiska körningarna. Jag har helt enkelt inte tid att göra dem snyggare just idag.

Med det sagt, låt oss ta en titt på vad vi hittar. Till att börja med - hur korrelerar vissa partiers framgång med andra partiers motgång i våra svenska kommuner? Tabellen nedan visar på detta:

När vi tittar på förändringar är det viktigt att komma ihåg att ett positivt värde i tabellen inte nödvändigtvis innebär att ett parti har ökat. Det kan också innebära att man har minskat mindre än i andra kommuner.

Om vi börjar med partiet på allas läppar: SD. Som vi ser i tabellen har de gått framåt i kommuner där V, S och C har gått bakåt. Däremot har de gått framåt i kommuner där även L, M och KD har gått framåt.

Ett annat parti som jag får många frågor om är C. De har gått bakåt i kommuner där MP, L, M, KD och som sagt SD har gått framåt i.

Även S har noterat vissa framgångar i städer enligt de första rapporterna. I allmänhet har de gjort ett bra val där L, M, KD och SD har gjort mindre bra val.

Övriga partier framgår av tabellen.

Men vad kännetecknar då kommunerna som respektive parti har haft (mer eller mindre) framgång i? Jag väljer att korrelera siffrorna med följande faktorer:

- Befolkningsstorlek (är det en stor kommun)

- Befolkningstäthet (det kanske bästa måttet på stad respektive land)

- Medelålder (hur gamla är individerna i genomsnitt i kommunen?)

- Inkomstfördelning (hur skev är inkomstfördelningen i kommunen?)

- Andel utrikesfödda (hur många är födda i ett land utanför Sverige?)

- Andel högutbildade (detta är andelen som har en universitetsutbildning på tre år eller mer)

- Andel lågutbildade (detta är andelen som har 9-årig grundskola eller mindre)

- Körsträcka per invånare (för att fånga platser om ev. tycker bensinfrågan är mer viktig)

- Skjutningar per invånare (för att fånga brott och straff-aspekten från debatten)

- Bostadsarea per invånare (att värma upp huset i vinter blir sannolikt dyrare ju större vi bor)

- Arbetslöshet (detta är andelen öppet arbetslösa)

Så i vilken utsträckning gick partierna framåt eller bakåt på platser som kännetecknades av dessa variabler? Tabellen nedan visar resultatet:

Jag ber åter om ursäkt för den dåliga grafiken, men ibland är tiden knapp. Med det sagt, vad hittar vi?

Låt oss börja med SD: De gick framåt i kommuner med mindre befolkning, mindre tätbefolkade kommuner (dvs. mer på landsbygd än i stad), där medelåldern är högre, inkomsten lägre (men där det också är en mindre skev inkomstfördelning), lägre andel utrikes födda, lägre andel högutbildade men högre andel lågutbildade, där man kör en längre sträcka per år, har något färre skjutningar per invånare och man bor i allmänhet på en större yta. Däremot är inte partiets förändring korrelerat med andelen arbetslösa i kommunen.

Var gick det då bäst för C? De gick relativt sett bättre i större, mer befolkningstäta kommuner, vilket delvis bekräftar att stödet från C har skiftat närmare städer än tidigare. D är gått framåt där medelåldern är lägre, medianinkomsten högre (och det är en mer skev inkomstfördelning), där det bor en högre andel utrikes födda, en högre andel högutbildade, en lägre andel lågutbildade, där man kör en kortare sträcka per år, har färre skjutningar per invånare, i genomsnitt bor på en mindre yta och där det råder en något högre arbetslöshet i kommunen.

S har haft framgångar i liknande kommuner som C, med skillnaden att det inte finns någon korrelation med andelen utrikes födda eller skjutningar per invånare. Förändringar i stödet för partiet är också närmare sammankopplat med utbildningsnivåer och partiet har gått än mer framåt i kommuner med en högre andel högutbildade och en lägre andel lågutbildade.

Övriga partiers förändringskorrelationer redovisas också i tabellen ovan.

Som sagt, ibland är det knappt med tid och just nu är det så långt som jag hinner för dagen, men jag ser fram emot att titta ännu närmare på siffrorna - inte minst efter det att samtliga röster är räknade.