Vad innebär Finlands Nato-inträde för Sverige?
Med anledning av att Finland blev fullvärdiga medlemmar av Nato 4 april så svarar Marco Nilsson, docent i statsvetenskap, på frågor om Finlands Natomedlemskap och hur det kommer att påverka bland annat Sverige.
Finland blir nu fullvärdig medlem i Nato, vad får det för konsekvenser för Sverige?
Den militära hotbilden mot Sverige varken ökar eller minskar på kort sikt. Oavsett vad Putin säger om Finlands Natomedlemskap och vilka konsekvenser det kan få, är Ryssland fortfarande upptaget med kriget i Ukraina som inte ser ut att ta slut snart.
Även om krigshandlingarna på sikt minskar i intensitet, finns det en stor risk att ett fredsavtal blir svårt att nå. Detta innebär att de militära spänningarna fortsättningsvis kommer att vara fokuserade på det ukrainska territoriet och inte på norra Europa. Även om Ryssland säger att landet kommer att stärka sin militära kapacitet i nordväst, som ett svar på Natos expansion, har Ryssland idag så litet manskap och krigsmateriel kvar att det kommer att ta en lång tid att bygga upp en kapacitet som kan hota Sverige. Dessutom är Sverige omringat av Natoländer efter att Finland gått med i Nato. Därför är de kortsiktiga konsekvenserna inte stora för Sverige.
Vad händer om Sverige inte godtas som medlem i Nato eller om processen drar ut på tiden?
På längre sikt ökar inte bara spänningarna utan också Rysslands militära kapacitet i Östersjöregionen. Krigshandlingarna kommer att minska i intensitet i Ukraina och Ryssland kommer att lära sig av sina misslyckanden. Om Sverige fortfarande efter några år inte är med i Nato, samtidigt som man öppet visar upp en vilja att gå med i alliansen, kommer Rysslands uppmärksamhet att rikta sig mer och mer mot Sverige som då framstår som den svaga länken i väst. Detta kan till exempel innebära påverkansoperationer som syftar till att påverka den allmänna opinionen och den västvänliga politiken. Försök att skapa instabilitet i sin närregion har varit en viktig del av Rysslands utrikespolitik och kommer att intensifieras i framtiden.
Påverkas Sveriges förmåga att samverka med Finland?
Sveriges förmåga att samverka med Finland påverkas negativt om Sverige inte kan bli medlem i Nato. Innan Finlands Natomedlemskap höll Finland och Sverige på att utveckla ett militärt samarbete men nu kommer Finland istället att fokusera på att samordna sitt territoriella försvar med andra Natoländer. Detta är inte ett stort problem på kort sikt, men på längre sikt skulle det bli dyrt för Sverige att självt ansvara för sitt territoriella svar. Under Kalla kriget spenderade Sverige en mycket större andel av sin BNP på försvaret och kan tvingas att göra detta igen om en liknande situation uppstår. Neutralitet kostar mycket, men att ge upp sin neutralitet med en utryckt vilja att gå med i Nato, samtidigt som man inte har säkerhetsgarantier från Nato, kan kosta ännu mer.
Vilka är de långsiktiga konsekvenserna av kriget i Ukraina och Finlands Natomedlemskap?
Kriget i Ukraina och allt det som det har lett till, till exempel de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland och Natos expansion i Finland, kommer troligtvis att ha stora och långsiktiga konsekvenser på världsordningen. Ryssland har blivit tvunget att vända sig till Kina för stöd, vilket stärker Kinas makt och ambitioner att ta över som den nye hegemonen efter USA:s förväntade försvagning på världsarenan. Även andra stora länder, såsom Turkiet, Indien och Sydafrika, ser förväntansfullt på konflikten som en möjlighet att öka sin makt. De vill inte att den gamla hegemonen (USA) ersätts med en ny hegemon (Kina), men de ser i stället framemot till en ny multipolar världsordning där regionala makter som de själva kan spela en större roll. Denna multipolära världsordning, med flera konkurrerande stormakter, kommer dock med nya faror som även påverkar Sverige. En av dessa faror är att krigen varar längre, vilket min forskning har visat på (https://digitalcommons.usf.edu/jss/vol14/iss2/2/). Långa krig skapar mycket mer lidande för civilbefolkningen, vilket kriget i Ukraina är ett bra exempel på. Långa krig, där olika stormakter är direkt eller indirekt involverade, kan också lättare störa ekonomin i andra länder såsom i Sverige. Historien lär oss att sådana störningar även kan påverka den politiska ordningen i form av ökat stöd för mer extrema politiker.
Hur kommer Ryssland att agera nu?
Ryssland kommer att försöka stabilisera situationen i Ukraina och framstå som en vinnare även om Putin inte har nått sina ursprungliga målsättningar i Ukraina. För att klara av de ekonomiska sanktionerna kommer Ryssland att ty sig till Kina och andra stater som vill förbättra sina egna positioner i världspolitiken. Om några år kommer Ryssland även ha hunnit förstärka sin militära kapacitet i Östersjöregionen. Om Putin stannar i makten ser ett nytt kallt krig ut att vara på intågande, men med Kina som den avgörande aktören i en ny multipolär världsordning. Sverige, såsom många andra länder i väst, har starka handelsförbindelser med Kina. Om Nato, och därmed troligtvis även Sverige, skulle hamna i konflikt med Kina skulle de ekonomiska konsekvenserna bli mycket större än vad kriget i Ukraina har orsakat.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.