Den dolda kampen: Kvinnliga entreprenörer inom detaljhandeln som möter utbrändhet

Denna forskning är en del av en bredare undersökning om välbefinnandet hos ägare av nyligen etablerade privata företag, specifikt de som är yngre än 10 år. Den använder data från den Svenska Arbetsmiljöundersökningen (SWES) och arbetsgivar-anställd-matchad statistik som tillhandahålls av Statistiska centralbyrån.

En uttalad könsskillnad

Data visar på en uttalad könsskillnad, där nästan hälften av de kvinnliga entreprenörerna inom detaljhandelssektorn rapporterar höga nivåer av utbrändhet, jämfört med bara en tredjedel av de manliga entreprenörerna (se figur 1). Intressant är att denna skillnad i utbrändhetsnivåer verkar vara specifik för kvinnliga entreprenörer inom detaljhandeln och inte gäller för manliga och kvinnliga anställda som arbetar under dessa entreprenörer.

Frågan som då uppstår är: vilka faktorer bidrar till denna oroande trend bland kvinnliga entreprenörer inom detaljhandelssektorn? Uppfattningen om arbetsbördan framträder som en central fråga, där 32% av kvinnliga entreprenörer känner sig överväldigade av sina arbetsbördor jämfört med 22% av männen (se figur 2). Detaljhandelsbranschen, som kännetecknas av långa och krävande timmar, säsongstoppar och begränsade resurser, verkar otillräckligt tillgodose de dubbla roller som ofta antas av kvinnor, som jonglerar både professionella och hushållsansvar, vilket förstärker den upplevda intensiteten i deras professionella arbetsbörda. Till exempel, trots framsteg inom jämställdhet i hushållen, bär kvinnor fortfarande huvudansvaret för det så kallade "mentala bördan" hemma, nämligen det osynliga arbetet med att organisera, planera och koordinera familje- och hushållsaktiviteter.

Digitala kanaler bidrar till utbrändhet

Dessutom bidrar övergången till digitala kanaler till utbrändhet för kvinnliga entreprenörer som använder dessa kanaler. Nästan hälften av dessa kvinnor rapporterade höga nivåer av utbrändhet, jämfört med 22% av männen (se figur 3). Användningen av digitala kanaler, medan den öppnar nya dörrar, suddar också ut gränserna mellan arbete och privatliv, vilket gör det svårt att hitta nedvarvningstid och förvärrar utmaningarna med arbetslivsbalans för kvinnor inom detaljhandeln. Till exempel, efter en lång arbetsdag i butiken, kan en kvinnlig entreprenör finna sig själv hantera onlineförsäljning sent på kvällen, vilket påverkar hennes personliga tid och vila.

Denna forskning belyser de ofta förbisedda utmaningarna som kvinnliga entreprenörer inom detaljhandelssektorn står inför, och understryker det kritiska behovet av specialiserat stöd och ingripanden. Framåt är det viktigt att erkänna och adressera de bidragande faktorerna till denna utbrändhetsepidemi, för att säkerställa att kvinnliga entreprenörer inom detaljhandeln kan blomstra utan att kompromissa med sin hälsa och sitt välmående.

Författare