Varför startar svenska mammor eget?

Projektet undersöker en synbar paradox. Enligt internationell forskning väljer kvinnor med små barn att starta företag för att få livspusslet att gå ihop. De behöver skaffa sig en inkomst samtidigt som de måste lösa barnomsorgen. Kvinnorna förväntas ha huvudansvaret för barnen, föräldraförsäkringen är dåligt utbyggd, och barnomsorgen begränsad eller alltför dyr. Deras företag är därför ofta små, hembaserade och har begränsad lönsamhet.

I Sverige ligger en anställning som ger tillgång till lång betald föräldraledighet närmre till hands. Barnomsorg är garanterad så det naturliga valet är att efter föräldraledigheten gå tillbaka till arbetet. Då kan man också vara ledig för vård av sjukt barn. Det mesta talar alltså emot att kvinnor med små barn skulle starta företag i Sverige.

Trots detta är det ett växande antal som gör det. Vi frågor oss varför? Vad motiverar dem, och vilken roll spelar den svenska jämställdhetsnormen och det svenska välfärdssystemet? Vi analyserade data från SCB på alla företag som under en fjortonårsperiod startas av kvinnor med små barn. Som väntat fann vi att arbetslöshet eller invandrarstatus ökade sannolikheten för att starta företag – dessa grupper kan ha svårt att hitta ett bra jobb – men ännu viktigare var längden på pappornas föräldraledighet. Slutsatsen är att den svenska föräldraledigheten gynnar företagandet, så länge uttaget är jämställt.

Vi gjorde också återkommande djupintervjuer med kvinnor som startat företag när barnen var små. Ingen av de intervjuade lämnade sitt jobb och startade företag för att de var tvungna, utan för att de ville förverkliga en idé. Kvinnorna använde föräldraledigheten till att låta idén mogna och till att planera sin företagsstart. Kvinnorna säger att utan den här tiden att fundera och planera hade de inte bytt karriär. Här ser vi återigen att föräldraledigheten gynnar företagandet, nu i form av resursen tid.

Vi frågade också hur kvinnorna ser på mammarollen. Både här och utomlands är normen att mammor ska arbeta, men i många länder är mammarollen den primära – den kvinna som prioriterar arbetet bör skämmas lite. Våra intervjupersoner hade en annan inställning. Enligt dem är en bra mamma en mamma som själv mår bra, genom ett tillfredsställande arbete eller företagande, och på så vis är hon också en bra förebild för sina barn. Våra deltagare hade alltså omförhandlat mammarollen till en mer jämställd roll där mammor får förverkliga sig genom arbete på samma villkor som pappor. Det svenska välfärdssystemet har sannolikt gynnat en sådan utveckling.

Slutligen utforskade vi myten att företagen förlorar på föräldraledighet och hittade några intressanta resultat. Vi analyserade innovationsgraden i nya företag ledda av män respektive kvinnor när chefer tar ut föräldraledighet. Längden på chefernas föräldraledighet påverkade innovationsgraden för manligt ledda företag negativt men förbättrade den för kvinnligt ledda företag. Resultaten överensstämmer med vår teori: kvinnliga ledare har bättre möjligheter att stödja chefer som temporärt ersätter föräldralediga kollegor och chefer som har varit föräldralediga.

Kontakt