Hur tar vi emot flyktingarna från Ukraina?
Karl Hedman är universitetslektor i sociologi vid avdelningen för socialt arbete vid Hälsohögskolan. Han forskar om hur professionella hjälper människor i kris, migrantungdomar i skolan och flyktingmottagande. Karl Hedman svarar här på frågor om mottagandet av människor som flyr kriget i Ukraina.
Hur många personer har flytt från Ukraina de senaste veckorna?
Över 3,6 miljoner ukrainare har flytt landet de sista veckorna. Det är den snabbast växande flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget, enligt UNHCR. Polen har tagit emot över två miljoner flyktingar och Rumänien en halv miljon. Därefter har Moldavien, Ungern, Slovakien, Ryssland och Belarus tagit emot flest.
Vad har EU och Sverige gjort?
EU har aktiverat massflyktsdirektivet som innebär att personer från Ukraina ska erbjudas ett omedelbart och tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd i EU:s medlemsländer. Migrationsverket har uppdraget och ansvaret för boende för skyddssökande. Migrationsverket har vänt sig till kommuner i landet för att få hjälp med boende för flyktingar. Flyktingar som kommer eller anvisas till kommunerna av Migrationsverket ska erbjudas boende, stöd, skola och sjukvård.
Vad har vi lärt oss från flyktingkrisen 2015?
Frivilligorganisationer, kommuner, företag, privatpersoner och Migrationsverket kan samarbeta bättre nu. Det är viktigt att Migrationsverket har förläggningar i beredskap och att Sveriges kommuner har en beredskap att ta fram tillfälliga bostäder.
Hur ska man bemöta en flykting från Ukraina?
Många människor känner oro på grund av läget och hotet det innebär. Behåll lugnet, tala med personer i din närhet och visa omtanke om varandra. Det är också viktigt att ha tid för självomsorg för att må bra även i kristider.
På www.krisinformation.se visas information och råd som kan vara till hjälp för att stilla din egen oro, och frågor och svar till dig som talar med barn om läget i omvärlden.
Hur kan man hjälpa till?
Du kan engagera dig och vara medmänniska på många olika sätt för att stötta och hjälpa ukrainare på flykt:
- Kontakta frivillig- och hjälporganisationer lokalt och nationellt och fråga hur du kan bidra.
- Hjälp flyktingar, nyanlända vuxna och ensamkommande barn som kommer till din kommun.
- Engagera dig för integration
- Dela information om att hjälpa till med vänner och bekanta, till exempel via sociala medier.
- Skänk pengar för att stötta hjälporganisationer.
Källa: https://www.unhcr.org/
Hur är Sveriges asylmottagande jämfört med andra länders?
Tidigare har Sverige varit mer generöst i sitt asylmottagande. De senaste åren har Sverige varit mer restriktivt. Exempelvis är det flera personer från Afghanistan som lämnat Sverige efter att de nekats asyl här för att söka uppehållstillstånd i Frankrike eller Tyskland. Anledningen till att många valt just de länderna är att Frankrike och Tyskland har gett fler människor från Afghanistan uppehållstillstånd än vad Sverige har.
Vad har ukrainska flyktingar för rättigheter i Sverige?
Ukrainska flyktingar behöver inte något visa för att resa inom Schengen-området. Det betyder att en ukrainsk flykting som kan visa upp ett giltigt biometriskt pass vid den svenska gränsen kan stanna här utan ett visa upp 90 dagar. Med EU:s massflyktsdirektivet har ukrainska medborgare rätt till boendeplats genom Migrationsverket (de får inte välja ort), att arbeta i Sverige om de är över 16 år, skolgång för barn, att söka grundläggande vård och visst ekonomiskt stöd. Enligt massflyktsdirektivet har vuxna rätt till akut sjukvård, akut tandvård och vård som inte kan vänta. Det är sjukvården som bestämmer vilken vård som inte kan vänta. Du har också rätt till förlossningsvård, mödrahälsovård och vård enligt smittskyddslagen. Barn och ungdomar under 18 år har rätt till samma sjukvård och tandvård som andra barn i Sverige.
När det gäller att erbjuda flyktingar boenden, gör Sverige på samma sätt som andra länder eller tar man till ett annat grepp?
Personer som söker asyl i Sverige bor antingen i ett anläggningsboende (abo) eller så ordnar de sitt eget boende (ebo) ofta hos släkt och vänner. Anläggningsboende kan vara vanliga lägenheter hos privata och kommunala hyresvärdar. Ofta delar flera hushåll på en lägenhet. Det är olika regler för bosättning i Danmark, Norge och Sverige. I Sverige bestämmer flyktingarna själva var de vill bo. I Danmark bestämmer staten var flyktingarna ska bo de första tre åren. I Norge är det kommunerna som får bestämmer.
Resultatet är att fler flyktingar bosätter sig i städerna i Sverige, 72 procent. I Danmark och Norge är den andelen 50 procent. Men efter att de tre åren har gått flyttar fler av de danska och norska flyktingarna.
Hur arbetar Sverige med integration jämfört med andra länder?
I Danmark kommer flyktingarna snabbast ut i arbete. På längre sikt får fler arbete i Sverige än i Danmark. Alla tre länderna lyckas sämre med kvinnliga flyktingar än män. Norge är tydligt bäst på att integrera kvinnliga flyktingar. Sverige är det landet som satsat mest på subventionerade anställningar. Det ökar möjligheten att få ett vanligt arbete.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.