Är landsbygdskommuner vita fläckar på innovationskartan?

En av de frågor som genomsyrar mycket av hur politiken arbetas fram idag för hur vi vill att framtiden ska se ut genomsyras av ordet ”innovation”. I Sveriges nationella innovationsstrategi påkallas ett målmedvetet arbete att skapa ett ”innovationsklimat i världsklass 2020” men det visas även tydligt i EU’s riktlinjer för hur vi ska arbeta med regional utvecklingspolitik. Den globaliserade värld vi lever och verkar i idag ställer andra krav på företagande än vad som var fallet för exempelvis 50 år sedan. Över tid har dynamiken ökat, trycket på förnyelse har hårdnat och betydelsen av innovationer kanske aldrig har varit viktigare. Detta gör att konkurrensen kan anses ha skärpts för företag som verkar på en konkurrensutsatt marknad som är öppen för internationell handel, oavsett om de agerar på lokal, regional, nationell eller internationell nivå. Frågan är om landsbygden har något att komma med här? Eller är landsbygdskommunerna vita fläckar på innovationskartan?

Svaret på denna fråga är nej och jag ska ge ett exempel på detta. Inom projektet Tillgänglighet, Innovationsprocesser och Tillväxt (TIPT) har jag och mina kollegor Sara Johansson, Mikaela Backman, Sofia Wixe, Tina Wallin, Johan Klaesson och Therese Norman närmare studerat frågor i relation till detta. I ett av delprojekten inom TIPT har vi studerat innovationsaktivitet och nätverkens betydelse för de lokala innovationsmiljöerna i Jönköpings län. Ett relativt enkelt tillvägagångssätt för oss hade kunnat vara att använda oss av data från Community Innovation Survey (CIS) som skickas ut på regelbunden basis till större företag i främst EU. Problemet med denna är att den ”tappar” de små företagen. Forskning har visat att små företag har en mycket stor betydelse för att producera och dela idéer, både i antal och i variationsrikedomen (Gilder, 1988; Rogers, 1990). Stora företag har den naturliga fördelen att de i absoluta termer har mer kapital (fysiskt kapital och humankapital). Detta kan naturligtvis vara av stor vikt givet att vi vet att innovationsprocesser ofta är förenade med stora kostnader. Däremot kan små företag ha en kortare väg mellan idé och beslut och överlag ha en lägre nivå av byråkrati som kan hindra viljan och friheten att vara innovativ.

Problemet blir dock att om man använder sig av CIS så blir det en låg svarsfrekvens i landsbygdskommunerna och det är därmed svårt att göra jämförelser inom länet. I Jönköpings län, som i andra län med många landsbygdskommuner är företagen ofta små (mindre än10 anställda).  Så i projektet har vi valt att även inkluderat företagen som har 1-10 anställda.

Så, vad kan vi se för mönster utifrån denna enkät? Av de 13 kommuner som ingår i Jönköpings län är det enbart Jönköping och Habo kommun som vi inte räknar som landsbygdskommuner. Så det mesta i länet är de facto landsbygd. Naturligtvis finns majoriteten av respondenterna Jönköpingskommunerna men täckningen för landsbygden är högre i denna enkät än i CIS. Spridningen över länets kommuner i vår enkät visas i tabellen nedan.

Av de 636 respondenterna i länet är nära 70 % innovativa. Här kan man även göra en skillnad mellan produkt- tjänst- och processinnovation. Produkt kan exempelvis vara en ny eller förbättrad typ av fästelement till montering inom tillverkningsindustrin. Tjänst kan exempelvis vara en ny logistiktjänst. Process kan exempelvis vara införandet av ett leansystem. I tabellen nedan ser vi att lite mer än en tredjedel anser sig ha introducerat en produktinnovation. Omkring 40 % av respondenterna säger sig vara tjänsteinnovatörer. Nära 20 % har introducerat både produkt och tjänst.

Är det då bara Jönköping och Habo som är innovativa eller finns det aktivitet utanför staden och dess omdelbara omland? Kartan visar hur dessa innovativa företag fördelar sig över Jönköpings län. De största andelarna innovativa företag är inte i de kommunerna med de tätaste strukturerna. Jönköping och Habo kommun hamnar i det undre skiktet. Det är företagen i det sydöstra hörnet av länet som uppvisar den största andelen av innovativa respondenter.

I denna enkät  finns mycket mer information att hämta, exempelvis om innovationssamarbeten och innovationsnätverk. Men i detta skede, vad indikerar egentligen kartan och tabellerna i denna bloggpost? Tittar man på Jönköpings län så händer naturligtvis i mycket i Jönköpings kommun som har en större befolkning och fler företag men som andelar av antalet respondenter så sticker inte Jönköping ut. Där är det Vetlanda, Sävsjö, Tranås och Vaggeryd, Nässjö och Värnamo som är de färgglada fläckarna på innovationskartan.