Varför växer vissa kommuner?

Svaret på fråga är ganska enkelt. Det finns nämligen bara två sätt på vilka en kommun kan växa: antingen måste det födas fler barn än vad det dör människor i kommunen, eller så måste det flytta in fler individer än vad som flyttar ut från kommunen. Det finns helt enkelt inga andra sätt för en kommun att bli fler på.

Utifrån detta perspektiv tänkte jag titta närmare på våra svenska kommuner och se:

1. Var föds det fler än vad det dör?

2. Var flyttar fler in än vad det flyttar ut?

Forskare inom området kommer påpeka att flyttar kan ske både inrikes och utrikes, vilket naturligtvis är helt korrekt. Jag kommer dock att lägga ihop både inrikes och utrikes flyttar här och titta på totalen av individer som flyttar in och ut från de svenska kommunerna. Jag utgår från år 2022 och all data kommer från SCB.

Låt oss börja att titta på antalet födslar minus antalet dödsfall i kommunerna. Dessa illustreras i kartan nedan:

Enbart i 86 av 290 kommuner föds det idag fler barn än vad det dör individer. Det innebär att i en av tre kommuner dör det fler personer än vad det föds individer. Allra störst är gapet i Stockholm där man har 5453 fler födda än döda, följt av Göteborg (2681 personer) och Malmö (2000). Bland de kommuner som följder därefter hittar vi många i storstadsregionerna samt de största, mellanstora svenska kommunerna såsom Uppsala, Jönköping, Linköping, Umeå m.fl.

Bland de kommuner som har väsentligt mycket högre dödstal än födelsetal återfinns många i de norra delarna av landet, men också ner mot Värmland och syd-östra delarna av landet.

Att det föds fler än vad det dör är alltså ett sätt på vilket en kommun kan växa i befolkningstal. Den andra är att fler flyttar än vad som flyttar ut. Låt oss därför titta på nettoflyttarna i svenska kommuner i kartan nedan:

Givet att landet har en viss invandring som är mer omfattnade än utvandringen, så går relativt många kommuner med plus. 242 kommuner har fler som flyttar in än vad som flyttar ut från kommunen. Skulle vi enbart ta hänsyn till antalet inrikes omförflyttningar skulle cirka 200 gå med plus. Dock är antalet man går plus med ytterst varierande. Högst total inflytt var det till Göteborg, följt av Stockholm och Malmö. Många av kommunerna som har högst netto återfinns som kranskommuner till Stockholm, men det finns också en rad mellanstora kommuner som Uppsala, Lund, Jönköping, Umeå och Linköping. De som en motsatt utveckling hittar vi främst i norra delarna av landet, men också i flera mindre kommuner längre söderut. Intressant är att Skellefteå återfinns på plats 10 av 290 - en kommun som jobbat hårt för att locka till sig nya invånare för att säkra arbetskraft till de stora nyetableringarna i kommunen. Däremot föds det färre individer än vad det dör i kommunen enligt kartan ovan.

Men här utgör Skellefteå ett undantag. Det är nämligen så att i den överväldigande majoriteten av fallen så hänger de två tillväxtmöjligheterna ihop. Anledningen är att det främst är unga individer som flyttar. I ett arbete Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. jag gjorde tillsammans med min kollega Lina Bjerke Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för några år sedan visade vi på alla flyttar som görs i en kommungräns under ett år:

På den stående axeln i figuren ser vi alla (nrikes) flyttar som gjordes över en kommungräns i landet under ett år. På den liggande axeln visar vi hur gamla de är som gör flytten. Det är väldigt enkelt att se att de allra flesta flyttar som genomförs görs av den yngre delen av befolkningen. Det är också den delen som i högst grad föder barn. Det innebär att kommuner som de väljer att flytta till i hög grad också är platser som föder fler barn. På samma sätt minskar födelsetalen på platser som de väljer att lämna bakom, eftersom det på sikt höjer medelålder på befolkningen.

De två sätten på vilka man kan växa är alltså inte frånkopplade från varandra utan i allra högsta grad relaterade.