Om tillgång till vårdcentraler...

2023-05-26

I veckan meddelade Göteborg Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. att man drar ner 500 tjänster inom skolan. Anledningen är den tuffa ekonomiska situationen. Jag har tidigare tittat på neddragningar i skolan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., som pågått sedan långt tidigare. Ofta har det handlat om krympande kommuner med ett krympande elevunderlag, men nu slår alltså krisen bredare och når också de största kommunerna. Tillgång till offentlig service är viktigt faktor för att känna trygghet där man bor. Jag fortsätter därför att titta på hur tillgången till sådan förändrats de senaste åren - här en titt på vårdcentraler.

Foto: megaflopp/istock photo

Om jag blir sjuk blir min första kontakt min vårdcentral. I de allra flesta fall drivs en sådan av regionerna i landet, men en allt större andel drivs i privat regi. Faktum är att vårdcentraler i privat regi har ökat relativt snabbt över tid, men inte lika mycket överallt. Allra mest har ökningen varit i Region Stockholm - kanske inte helt oväntat då detta också är landets största marknad. Och tittar man på antalet vårdcentraler så har också dessa ökat ordentligt över de senaste åren (här jämför jag år 2007 med 2022). När jag tittar på förändringen så har antalet faktiskt ökat i 212 av 290 kommuner. Men var har antalet ökat mest? Kartan nedan visar på ökningen under de senaste 15 åren (Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionen är utbrutna för att förtydliga):

Allra flest vårdcentraler tillkom i våra storstadsområden Stockholm, Göteborg och Malmö. Här har det tillkommit mellan 700-1200 vårdcentraler på respektive plats på 15 år. Det motsvarar en ökning på mellan 150-220 procent jämfört med tidigare. I 22 kommuner har antalet vårdcentraler minskat under samma tidsperiod.

Samtidigt kan man välja att organisera sig annorlunda och kanske slå ihop två befintliga mindre vårdcentraler till en större enhet. Därför kan det vara av intresse att se i vilken utsträckning det har varit en förändring i antalet anställda på vårdcentraler i kommunen. Återigen tittar vi på tidsperioden 2007-2015. Kartan nedan illustrerar läget:

I 70 kommuner minskade antalet anställda på vårdcentraler i kommunen under dessa 15 år. I 208 kommuner ökade antalet anställda. Allra mest ökade antalet anställda i Göteborg, Stockholm och Jönköping.

Om vi tittar på de kommuner som både hade en minskning antalet vårdcentraler och en minskning i antalet anställda vid vårdcentraler ser vi att dessa platser också har haft en svagare befolkningsutveckling över tid. I genomsnitt minskade befolkningen med 16 personer per år i kommunen under de senaste fem åren. Det kan jämföras med den genomsnittliga befolkningsutvecklingen i övriga kommuner på 332 personer per år.

Det gör att de som redan är stora också lockar till sig den typ av service som är attraktiv för de allra flesta invånare att ha tillgång till, medan de som redan har det tufft tappar sin service. Och ser vi till hur många vårdcentraler det finns per kvadratkilometer i landet idag får vi följande karta:

Det finns med andra ord väldigt många gånger fler vårdcentraler per kvadratkilometer i de befolkningstätare storstadsområdena. Delvis beror detta självfallet på att det också finns en större efterfrågan på vård när det bor många människor på en plats. Men tillgängligheten är betydligt mycket svagare i kommuner med glesare befolkningsunderlag, vilket i sin tur påverkar livskvaliteten för många som bor i dessa områden.

Så när du någon gång funderar på frågan om det är så viktigt att locka till sig fler personer till kommunen, så bör du komma ihåg att det inte handlar om att växa för sakens skull, utan att platser som växer också har en annan förmåga att bibehålla mycket av den service som behövs.