Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.
Vilka partier fångade landsbygdsväljarna?
Ända sedan valet av Trump och Brexit har landsbygdsväljarna kommit i fokus. Det var nämligen i områden med lägre befolkningstäthet - den kanske bästa variabeln för att skilja stad från land i statistiken - som det starkaste Trump- och Brexitstödet kom. Det var i samband med detta som exempelvis dåvarande statsminister Löfven valde att åka på en Sverige-turné istället för att vara i Almedalen. Det blev helt enkelt politiskt bättre att visa att man valde att lägga sin tid på resten av landet än att vara på en plats som i hög grad representerar det politiska, urbana etablissemanget.
Att befolkningstäthet är en variabel som varit starkt sammankopplat med valresultat diskuterades
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. redan efter det amerikanska presidentvalet 2012. I Sverige tog det alltså ytterligare några år, men idag har nog knappast någon undgått diskussionen om hur man ska fånga landsbygdens röster - den grupp som troligen kan ses som landets största minoritetsgrupp Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. i valsammanhang.
Men vilka partier har då sitt stöd på landsbygden respektive i staden? Och har något parti ändrat sitt stöd med tiden? För att titta närmare på det laddade jag ner samtliga partiers valresultat på kommunnivå i valet till riksdagen från 1991 fram till idag. Sedan korrelerade jag siffrorna med befolkningstätheten i kommunen. En korrelation kan gå mellan siffrorna -1 till 1. Ju starkare positivt tal, desto starkare stöd i staden. Ju mer negativt tal, desto mer stöd på landsbygden. Värden nära 0 innebär att det inte finns så stark koppling mellan partiets valresultat och befolkningstätheten. Figuren nedan visar hur sambandet förändrats mellan valen från 1991 och framåt:
Så låt oss börja med Socialdemokraterna. De har gått från en korrelationskoefficient på -0,386 i valet 1991 till -0,537 i valet 2018, vilket innebär att de har ökat sitt stöd i mer glest befolkade områden. Dock var stödet där ännu högre i valet 2010 och 2014. Sedan valet 2010 är det det parti som har starkast, negativ relation mellan valstöd och befolkningstäthet.
Det andra partiet som också haft ett relativt starkt stöd i mer glest befolkade områden är Vänsterpartiet. I valet 1991 var sambandet ungefär lika starkt som det vi hittade för Socialdemokraterna, för att sedan i valet 1998 vara det partiet som är starkast, negativt korrelerat med befolkningstätheten. Därefter är dock trenden för Vänsterpartiet att delvis försvaga detta samband, även om det fortfarande är ett av de partier vars stöd är starkast korrelerat med en glesare befolkning.
Miljöpartiet är det parti som haft den största förändringen i sitt väljarstöd. Visserligen var det ett parti som i högre grad fick sitt stöd i städer i valet 1991, men både i valet 1994 och 1998 fanns det inget direkt samband mellan partiets valresultat och befolkningstätheten. Därefter sker en stor förändring och partiet får ett allt starkare stöd från städer än tidigare. I valet 2014 har partiet stöd från städer i ungefär samma utsträckning som Moderaterna och Liberalerna - de två partier som är starkast förknippade med väljarstöd från tätbefolkade kommuner.
Om vi går vidare då till Moderaterna så har de konstant i varje val hittat sitt starkaste stöd i tätbefolkade kommuner och variationen har varit mycket liten. De har legat på en korrelationskoefficient runt 0,7 i samtliga val sedan 1991.
Liberalernas valresultat har också varit starkt sammankopplat med befolkningstäthet i samtliga val, även om det var ett något svagare samband i valen fram till 1998.
Kristdemokraterna är det parti vars valresultat är minst förknippat med befolkningstätheten i kommunen. Faktum är att det i princip har varit insignifikant i samtliga val förutom 2010 och 2014 så det har varit en svagt positiv relation med mer tätbefolkade områden.
Centerpartiet som är profilerat som ett landsbygdsparti har visserligare ett starkare stöd i mer glest befolkade kommuner, men trenden är att sambandet håller på att försvagas. Korrelationskoefficienten har gått från ca -0,6 till att ligga runt -0,4 i valet 2018.
Ett parti som också gärna framställs som ett landsbygdsparti är Sverigedemokraterna. Klart är att partiet haft en förändring i var de hittar sitt starkaste stöd över tid. I valen 1998, 2002 och 2006 hade de dock ett starkare stöd från tätbefolkade kommuner. Denna relation avtog sedan i valen därefter och har i princip inte varit signifikant därefter (bortsett från valet 2014 då korrelationskoefficienten var -0,138 och signifikant på 5-procentsnivån). En anledning till att Sverigedemokraterna inte korrelerar så starkt med befolkningstäthet är att deras valstöd, framförallt i tidiga val, varit starkt i södra delarna av landet där befolkningstätheten ändå är relativt stark.
Ytterligare en faktor är värd att notera - den bruna linjen - som visar väljarstödet till riksdagen för andra partier än de etablerade. Den har varierat i relativt hög grad mellan valen. Det skulle kunna vara en indikator på att andra, mindre partier hittar utrymme på den politiska kartan där de etablerade partierna inte helt levererat svar till sina väljare och att detta har varit frågor som i högre eller mindre grad varit relevanta för stad respektive land.
Hur linjerna fortsätter att peka efter höstens val avgörs i vilken utsträckning partierna lyckas adressera väljargrupperna i olika typer av kommuner - både i städer och på landsbygden.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
