Konsumentorienterade strategier för en hållbar handel

Foto: Lucrezia Carnelos på Unsplash
Hur handeln utformar strategier som inte bara fokuserar på finansiell vinstmarginal, utan även hjälper oss att göra mer hållbara val. Det är en fråga som forskare från Jönköping International Business School (JIBS) vid Jönköping University (JU) i en ny studie ska undersöka tillsammans med forskare från Umeå universitet.
Begreppet ”konsumtionsbaserade utsläpp” fördelar en produkts totala klimatpåverkan från tillverkning och transport till slutanvändaren. Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp är höga i en internationell jämförelse och 60 procent av dessa genereras av privat konsumtion.
– Även om vi i Sverige har varit duktiga på att reducera utsläpp som görs inom landets gränser, så är vår konsumtion per invånare hög. Vi köper mycket varor som transporteras långa sträckor från länder med sämre produktionsförhållanden. Därför bidrar vår konsumtion till de globala utsläppen, säger Mart Ots, docent i företagsekonomi vid JIBS.
Handeln påverkar vad hushållen konsumerar
Handelsbranschen spelar en viktig roll för vad vi väljer att konsumera. Trots detta diskuteras sällan handelns roll i samhällets klimatomställning. Med 2 500 miljarder kronor i årlig omsättning står handeln för 11 procent av Sveriges BNP.
I sina dagliga aktiviteter, exempelvis i beslut om inköp, sortimentsplanering, butiksdesign, kommunikation, segmentering och prissättning, har svenska handelskedjor inom exempelvis mat, mode och elektronik stor potential att påverka vad hushållen köper.
– Handeln har många verktyg för att påverka oss konsumenter. Sedan är ju frågan hur de vill använda de verktygen, säger Mart Ots.
I en ny studie har JIBS tillsammans med Umeå universitet fått sex miljoner kronor från Wallenbergstiftelsen för att undersöka hur handelsföretag fattar strategiska beslut för att främja hållbar konsumtion och hur detta påverkar processer inom handeln.
– Generellt tror jag att de svenska handlare gärna vill arbeta för ett mer hållbart samhälle, men det finns många osäkerheter kring hur mycket man ska lämna till konsumenterna att själva välja och hur mycket handlarna aktivt ska uppmuntra mer hållbara val. Klart är att just nu går minskningarna av de konsumtionsbaserade utsläppen långsammare än vad många hade hoppats, säger Mart Ots.
Privat konsumtion spelar roll
Förhoppningen är att resultaten kommer att vara relevanta för företag, leverantörer och lagstiftare som vill bidra till ett hållbart samhälle. En hållbar privat konsumtion är central för att målen i Parisavtalet och Agenda 2030 ska uppnås.
– De kommande fem åren är det mycket som ska hända när det kommer till att minska klimatpåverkan. Det finns högt uppsatta mål om att minska utsläppen både i Sverige och inom EU. Alla måste bidra till det här och handeln har en viktig roll, säger Mart Ots.
Fakta om studien
Studiens namn: "Strategi och struktur för hållbar transformation: Den systemövergripande rollen av detaljhandelns konsumentorienterade hållbarhetsstrategier"
Finansiär: Wallenbergstiftelsen, anslag 6 miljoner kronor.
Projektgrupp: Från JIBS: Huvudsökande Mart Ots, docent i företagsekonomi, Anna Blombäck, universitetslektor i företagsekonomi, och Timur Uman, professor i företagsekonomi. Från Umeå universitet Galina Biedenbach, docent i företagsekonomi.
Hur studien ska bedrivas:
Med start 1 juli 2025 och fyra år framåt ska forskarna i projektet genom användning av systematisk litteraturöversikt, intervju- och enkätbaserade studier besvara frågor om hur ledningen i handelsföretag fattar strategiska marknadsbeslut för att påverka privat konsumtion mot en hållbar klimatomställning och hur det påverkar etablerade relationer och processer inom handeln.
Mer information. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.