12 miljoner kronor till entreprenörskapsforskning

Två projekt vid Jönköping International Business School (JIBS), Jönköping University, har beviljats närmare 12 miljoner kronor av Kampradstiftelsen för forskning som syftar till att förbättra förutsättningarna för entreprenörskap, särskilt för en levande landsbygd.

Totalt delar Familjen Kamprads stiftelse under våren ut 75 miljoner kronor till entreprenörsskapsforskning för en levande landsbygd fördelat på 15 olika forskningsprojekt vid lärosäten och forskningsinstitut i Sverige. Projekten, som kommer att på börjas under 2024–2025 och pågå under tre år, förväntas att med vetenskaplig utgångspunkt leda till praktisk applicerbar kunskap som förbättrar förutsättningar inom området.

- Det känns hedrande att vi beviljats stöd från Kampradstiftelsen för två projekt. Speciellt när det handlar om entreprenörskapsforskning kopplat till glesbygd, vilket är ett av våra starka profilområden. Det känns mycket bra att vi får möjlighet att bidra till ny kunskap inom området, säger Johan Klaesson, vd och akademisk ledare vid JIBS och huvudsökande för ett av projekten.

Stora företagsetableringars påverkan på mindre kommuner

Johan Klaesson har tillsammans med Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, Lina Bjerke, universitetslektor i nationalekonomi och Sofia Wixe, universitetslektor i nationalekonomi (samtliga tillhörande JIBS forskningscenter CEnSE) beviljats 4,8 miljoner kronor till projektet ”Storskaligt entreprenörskap i mindre kommuner – En väg till uppgång eller (fortsatt) fall?”.

Många mindre kommuner har idag svårt att locka till sig invånare och arbetstillfällen och satsar därför resurser på att locka till sig större företagsetableringar. Det finns dock begränsad kunskap om hur stora nyetableringar av den här typen påverkar arbetsmarknaden och befolkningstillväxten. Projektet syftar därför till att ta fram kunskap om dessa effekter genom att analysera om stora nyetableringar leder till ökad inflyttning av befolkning och arbetskraft eller primärt till omflyttning av befintlig kompetens mellan arbetsplatser och sektorer och om det leder till ökat nyföretagande. Målet med projektet är att bidra med faktabaserade beslutsunderlag för mindre kommuner som står inför en nyetablering eller är i startgroparna för att attrahera stora nyetableringar.

Certifieringars inverkan på landsbygdens entreprenörskap

Det andra projektet, beviljats 7 miljoner kronor och heter ”Hur påverkas förutsättningarna för entreprenörskap på landsbygden av ökade krav på certifiering enligt standards för ledningssystem?”. Projektet leds av Emilia Florin Samuelsson, universitetslektor i företagsekonomi och medsökande var Anders Melander, docent i företagsekonomi och Timur Uman, professor i företagsekonomi (samtliga tillhörande JIBS forskningscenter MMTC).

Projektets syfte är att bidra till kunskapen om de möjligheter och utmaningar som små och medelstora företag på landsbygden stöter på som en följd av ökade krav på certifieringar. Praktiskt ska projektet bidra till att göra det enklare för landsbygdföretagare att arbeta effektivt med certifieringar, till exempel som hjälp för att driva kompetensutveckling i sina organisationer.

- I de flesta branscher möter företag i ökande grad krav på certifiering enligt en etablerad standard för systematiskt kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöledningsarbete. För somliga företagare är det här en möjlighet att utveckla verksamheten och nå nya kunder. För andra är det svårt att orientera sig i de krav och utmaningar man möter. Några ställer frågan om en certifiering verkligen leder till ökat värde för företagets olika intressenter, säger Emilia Florin Samuelsson.