Vem i hela världen kan man lita på?

Det senaste decenniet har präglats av kris efter kris. Men vem lyssnar folk på när det är kris? Vems råd tar de, och vilken typ av information förlitar de sig på? I en tid präglad av sociala medier och falska nyheter visar det sig att människor lyssnar på både lokaltidningar och myndigheter. Det konstaterar forskare från Jönköping International Business School (JIBS) vid Jönköping University och Handelshögskolan i Stockholm i en ny forskningsstudie.

För att besvara frågorna undersökte forskarna människors beteende under coronapandemin. Med hjälp av rörlighetsdata från Google-användare i Sverige spårade de människors dagliga rörelser på olika platser – som exempelvis kollektivtrafik, stormarknader och arbetsplatser. Dessa data användes sedan för att studera människors efterlevnad av folkhälsoråd, inklusive rekommendationer att arbeta hemifrån och att hålla fysisk distans.

Den huvudsakliga slutsatsen forskarna kom fram till var att människor lyssnar på sina lokala tidningar. Rapportering om smittor, vaccinationer och andra covid-19-nyheter hade en stor effekt på individernas rörlighet.

- Vi ville gräva djupare och förstå vilken typ av information som är mest effektiv för att förändra människors beteende, så vi analyserade över 200 000 artiklar om pandemin som var publicerade i tidningar över hela Sverige, säger Marcel Garz, docent i nationalekonomi på JIBS.

Tre nyckelinsikter

Forskarna fick även fram tre nyckelinsikter:

1. Krisledare vs experter: Människor lyssnar mer på råd som kommer från myndigheter än från forskare. Anledningen är att universitetsprofessorer och andra experter ofta ger avancerade förklaringar, medan uttalanden från myndigheter använder ett enkelt språk som lätt kan förstås.

2. Fakta vs åsikter: Kommunikation som bygger på fakta snarare än åsikter får effektivt människor att ändra sitt beteende. Däremot är de inte särskilt mottagliga för debattartiklar, ledare och kommentarer.

3. Lokala vs nationella nyheter: Information från kommunen eller regionen har större effekt än nationella nyheter. Det vill säga, om informationen direkt är tillämplig på människors vardagsliv är de mer benägna att reagera.

Därför, säger forskarna, finns det tre enkla regler för myndigheter när de vill vägleda befolkningen genom en kris. Nämligen att använda enkelt språk, presentera fakta samt påpeka varför något är personligt relevant för medborgarna.

Viktigt att satsa på lokal journalistik

- I tider av sociala medier och falska nyheter är det trevligt att se att människor förlitar sig på hårda fakta och kvalitetsinformation från sin lokala tidning. Tyvärr har tidningsbranschen haft svårt att skaffa resurser för lokal journalistik. Många utgivare har tvingats lägga ner, medan andra har förvärvats av stora medieföretag, säger Marcel Garz.

Samhället borde därför, enligt Marcel Garz, göra mer för att stoppa nedgången av lokal journalistik – då de menar att det kommer att löna sig inte bara under kriser utan också stödja demokratin i allmänhet.

Studien, Media coverage and pandemic behavior: Evidence from Sweden, är gjord av Marcel Garz, JIBS, och Maiting Zhuang, Stockholm Institute of Transition Economics (SITE), Handelshögskolan i Stockholm och är publicerad i Health Economics.

Kontakt