Vad gör barnen och lärarna i förskolan?

Ny avhandling utforskar internationella mönster och svenska särdrag

Frida Åström, doktorand i handikappvetenskap på Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University, undersöker i en ny avhandling variationer i hur förskoleverksamhet bedrivs och praktiseras, dels i ett internationellt, dels i ett svenskt perspektiv. Resultaten i avhandlingen tyder på att praktiker i förskolan varierar både mellan och inom länder – och att det är relaterat till politik, kultur och värderingar på flera nivåer.

– Avhandlingen visar att förskolepraktiker varierar ganska stort mellan förskolor i de tre deltagande länderna, framför allt mellan svenska förskolor som följer den socialpedagogiska traditionen, och amerikanska och portugisiska förskolor som följer den tidiga utbildningstraditionen, säger Frida Åström.

I svenska förskolor är fri lek framträdande, medan lärarledda helgrupper dominerar i Portugal och USA. Svenska förskolebarn engagerar sig i utomhusaktiviteter och samspel i små grupper, medan barn i Portugal och USA har mindre samspel och mer fokus på lärarledd undervisning. Skillnader syns också i ämnesinriktning, där portugisiska och amerikanska barn ägnar sig mer åt läs- och skrivkunnighet samt matematik än svenska barn. Konstruktionslek, skapande verksamhet, musik och enklare lek är vanligare i svenska förskolor, liksom en bred variation bland förskolepersonalens arbetsuppgifter.

Behöver fler studier

– Skillnader i förskolepraktiker mellan länder synliggör olika värderingsgrunder och mål med förskola i olika länder, och har betydelse för hur vi ser på kvalitet. I svensk förskola behöver vi troligen fokusera mer på samspel mellan barnen och barngruppens påverkan samt på förskolepersonalens skicklighet att hantera barngruppen, och inte enbart deras undervisningsinsatser, säger Frida Åström.

Samtidigt verkar variationen mellan förskolor inte enbart kunna förklaras av skillnader på nationell nivå. Mer lokala faktorer verkar spela en roll, men här behövs mer forskning, framför allt i Sverige. Framtida studier bör undersöka sambandet mellan förskolepraktiker och förskolans strukturella kvalitet, såsom andel förskollärare, kvalitén i huvudmannaskap och ledarskap hos förskolerektorer, samt den socioekonomiska statusen i förskoleområdet menar Frida Åström.

– Vi behöver även fler studier som tittar på vilka förskolepraktiker som ger önskade effekter för barnen, ur ett svenskt och socialpedagogiskt perspektiv, säger hon.

Riskfaktorer för låg delaktighet

Avhandlingen har även tittat på svenska förskolebarns delaktighet, i betydelsen att vara där och vara engagerad när man är där. Den visar exempelvis på några riskfaktorer som finns för låg delaktighet. Barn som hade annat modersmål än svenska och barn som gick på samma avdelning som flera barn med annat modersmål än svenska tenderade att uppvisa låg delaktighet i fri lek. Barn med funktionsnedsättningar eller i behov av särskilt stöd visade dock inte någon lägre delaktighet.

– De barn som uppvisade lägst delaktighet i studien verkade osynliga för förskolepersonalen. Förutom fler barn med annat modersmål än svenska fann vi få kännetecken för denna grupp. Tidigare studier visar dock att barn som inte stör verksamheten, utan kanske bara är passiva, samt barn med annat modersmål än svenska, sällan får särskilt stöd av förskolepersonalen. Som förskolepersonal finns det därför anledning att fokusera lite extra på barn med annat modersmål, samt barn som är passiva eller sällan engagerade i lek, säger Frida Åström.

Enligt Frida Åström bör forskning om inkludering i förskolan inte alltid utgå från barn med specifika egenskaper som funktionsnedsättningar. Det kan dröja till skolåldern innan diagnoser fastställs, och det finns en risk att missa barn med låg delaktighet som inte nödvändigtvis stör verksamheten. Genom att utgå från och studera det önskade resultatet av inkludering, som delaktighet och vardagsfungerande, för alla barn i förskolan kan vi bättre närma oss den svenska förskolans inkluderande vision.

Systematiska observationer

Studien genomförde systematiska observationer med hjälp av "behavior counts" (baserat på olika beteenden hos barn och personal) för att analysera variationer i vardagliga aktiviteter och samspel mellan barn och förskolepersonal i förskolor i Sverige, Portugal och USA, med ett fördjupat fokus på svenska förskolor. Totalt observerades 78 avdelningar i Sverige, 42 klassrum i Portugal och 168 klassrum i USA. Utöver detta observerades och analyserades delaktigheten hos 453 barn i den svenska förskolans fria lek. Observationerna omfattade flera aspekter av förskolemiljön, inklusive organisering av undervisningen, arbetsuppgifter för förskollärare, undervisningens komplexitet, innehållsfokus hos både barn och lärare, samspel och graden av barnets engagemang.

Frida Åström disputerade 17 november på avhandlingen "Everyday life in preschool – Swedish and international approaches". Opponent var professor Thomas Moser, universitetet i Stavanger. Avhandlingen finns att läsa här.

Kontakt