”Pensionärernas ekonomi har aldrig varit bättre”

Johannes Hagen, universitetslektor i nationalekonomi på Jönköping International Business School, Jönköping University är medförfattare till en underlagsrapport åt Finanspolitiska rådet om pensionärernas inkomster i Sverige 1991-2019. En av slutsatserna som dras i rapporten är att pensionärernas ekonomi aldrig har varit bättre.

Rapporten, som skrivits tillsammans med Mårten Palme, Stockholms universitet, och Lisa Laun, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, har fungerat som underlag till Finanspolitiska rådets särskilda studie om pensionssystemet och pensionärernas inkomster som publicerade 6 maj.

- Anledningen till att den här beställningsrapporten skrevs var behovet av noggranna och konsekventa empiriska analyser av pensionsinkomsternas utveckling och svenska äldres inkomstsituation. Som alla vet har pensioner blivit en av de mest omdiskuterade frågorna inför valet 2022 med betydande reformförslag från båda politiska blocken, säger Johannes Hagen.

Den grundläggande frågeställningen i rapporten var att undersöka i vilken utsträckning pensionärerna har fått förbättrade ekonomiska möjligheter mellan 1991 och 2019. Det är en frågeställning som, enligt forskarna, har kunnat tolkas på åtminstone tre olika sätt:

1. Hur har pensionärernas reala inkomster förändrats?
2. Hur har deras inkomster förändrats i förhållande till den arbetande befolkningen eller andra åldersgrupper i ekonomin?
3. Hur förhåller sig pensionärernas inkomster till de inkomster de hade innan pensionen?

På de två första frågorna gav forskarnas empiriska analys entydiga svar: de reala disponibla inkomsterna har ökat markant i hela fördelningen.

Även i förhållande till inkomstutvecklingen för den arbetande befolkningen har pensionärernas inkomster stigit i hela fördelningen. I jämförelse med åldersgruppen 34-64 har pensionärernas disponibla inkomster utvecklats gynnsamt i både botten och toppen av inkomstfördelningen – medan utvecklingen för medianen har varit påfallande lik den jämförda åldersgruppen.

I jämförelse med åldersgruppen 20-34 har dock pensionärernas disponibla inkomster ökat markant fortare – över hela fördelningen.

Fördelningen har blivit ojämnare

Sammantaget har dock fördelningen av disponibla inkomster bland pensionärer blivit ojämnare. Enligt rapporten kan detta hänföras till den övre delen av inkomstfördelningen – och beror främst på ökade arbetsinkomster och tjänstepensioner.

- Mot denna bakgrund är det svårt att driva tesen att pensionärer i allmänhet är en ekonomiskt utsatt grupp. Därför kan behovet av breda, skattefinansierade höjningar av pensionerna ifrågasättas. De har både tveksamma omfördelningseffekter och äventyrar viktiga principer i pensionssystemet och utgör därmed en riskabel väg framåt, säger Johannes Hagen.

På den tredje frågan är dock svaret, enligt forskarna, mer komplicerat.

”Å ena sidan har den genomsnittliga kompensationsgraden sett till den disponibla inkomsten varit förhållandevis hög under hela perioden – över 90 procent i hela fördelningen. Å andra sidan har den genomsnittliga kompensationsgraden sett till pensionsinkomsterna sjunkit markant sedan början av 2000-talet. Vid första anblick kan dessa båda resultat te sig motsägelsefulla. Det är framför allt den allmänna pensionen som har minskat i förhållande till förvärvsinkomsterna före pension, men detta har kompenserats av ökade tjänstepensioner och arbetsinkomster och av lägre skatter”, skriver de i rapporten.

- Eftersom uttagsåldern inte ökat i relation till medellivslängden har de intjänade pensionsrätterna fått räcka till allt fler år i pension. Ett sätt att höja pensionsnivåerna är att höja pensionsavgiften. Men man ska komma ihåg att avgiftshöjningar minskar löneutrymmet för de som jobbar och är heller ingen framkomlig väg i längden. Viktigast för pensionerna är en hög sysselsättning och att arbetslivet förlängs när vi lever längre.

Rådet pekar särskilt ut den låga sysselsättningsgraden för lågutbildade och utrikesfödda som ett problem i framtiden.

- Åtgärder som stärker motiven att arbeta och gör det möjligt för fler att arbeta längre upp i åldrarna är det bästa sättet att höja de månatliga pensionerna, säger Johannes Hagen.

- Rapportens slutsatser presenterades av rådet på DN Debatt och fick stort genomslag i media. De har även uppmärksammats av flera ledarsidor på bl a Expressen, DN, Di, SvD och kkuriren. Det är uppenbart att det funnits ett behov av att nyansera pensionsdebatten, avslutar han.

Kontakt