Funka olika är coolt! Avhandling i handikappvetenskap – idrott och hälsa
I skolämnet Idrott & hälsa upplever högstadieungdomar med funktionsnedsättning att de har lägre tillit till sin kompetens och sämre förutsättningar att delta än sina klasskamrater. Karin Bertills, lärarutbildare och doktorand inom handikappvetenskap vid Jönköping University, har disputerat med sin avhandling; Different is cool! Self-efficacy and participation of students with and without disabilities in school-based Physical Education, som visar på problemen, men också på åtgärder som gör att elever med funktionsnedsättningar utvecklas inom ämnet i likhet med sina typiskt fungerande klasskamrater.
Karin Bertills disputerade under fredagen med avhandlingen; Different is cool! Self-efficacy and participation of students with and without disabilities in school-based Physical Education
"Speciellt intressant är att elever med funktionsnedsättning skattar lägre självtillit och sämre förutsättningar för att delta om de har lärare som jobbar systematiskt med bedömning och betyg."
– Det är vanligt att elever med funktionsnedsättning deltar i ordinarie idrottsundervisning utan särskilt stöd, därför är det viktigt att de fysiska aktiviteter skolan erbjuder håller hög kvalitet så att eleverna kan vara delaktiga och engagerade. Upplevelsen av att få och kunna vara delaktig är ett viktigt skolresultat, och enligt tidigare forskning om självtillit till sin kompetens, kan man förutsäga kommande skolprestationer, berättar Karin Bertills.
För att undersöka faktorer som bidrar till positiva skolprestationer har Karin Bertills utvecklat instrument för att mäta självtillit och delaktighet i idrott och hälsa. Genom att jämföra olika elevgruppers självskattade upplevelser över tid, har ny kunskap skapats om skillnader och likheter i ungdomars utveckling under högstadietiden. Att jämföra elevers upplevelser med lärares undervisning i enlighet med kursplanen har gett insikter om hur olika undervisningssätt påverkar elever i behov av särskilt stöd. Avsaknaden av särskilt stöd löser de lärare som tydligare jobbar i enlighet med kursplanen, bland annat genom att oftare jobba i helgrupp och att befinna sig närmare eleverna. Det är omständigheter som hittills inte undersökts i idrott och hälsa.
– Speciellt intressant är att elever med funktionsnedsättning skattar lägre självtillit och sämre förutsättningar för att delta om de har lärare som jobbar systematiskt med bedömning och betyg. Innebörden av att inte kunna prestera ”lika bra som alla andra” på grund av fysiska begränsningar får därför under högstadieåren starkare samband med både självtillit och delaktighet, säger Bertills.
450 elever har fått svara på en enkät i årskurs 7 och i årskurs 9 om hur väl de upplever sin kompetens att klara skolarbetet och undervisningen i idrott och hälsa. Eleverna har även svarat på frågor om förutsättningarna för att delta i idrott och hälsa, samt socialt och fysiskt fungerande i vardagen. Enkät om hur idrottslärare arbetar med kursplanen besvarades av 21 lärare i Idrott och hälsa. Hur dessa lärare undervisade och hur elever agerade och samspelade under idrottslektioner observerades i årskurs 8. Eleverna jämfördes i tre olika grupper, de med funktionsnedsättningar och de med låga respektive höga betyg i idrott och hälsa, när de började högstadiet.
Avhandlingen leder slutligen fram till den viktiga frågan om elevers upplevelser av självtillit och delaktighet i Idrott och hälsa i årskurs 9 kanske är ett bättre mått på elevernas prestation än betyg?
Karin Bertills tillhör forskningsmiljön CHILD, som framgångsrikt bedriver forskning med och om barn med funktionsnedsättningar Läs mer om CHILD här.
Forskningsprojektet finansierades av Stiftelsen Sunnerdahls handikappfond.
