Länets förskolor odlar sin trädgård

Vad gör man chips av? Hur odlar man potatis? Och varför kryper maskarna ner i jorden? Förskolebarnen på Gethagens förskola i Jönköping har nog bättre koll på läget än många vuxna. De är nämligen med i ett stort projekt för utveckling av ekosystemtjänster i förskolemiljöer.

– Att odla egen potatis var en riktig succé. Barnen kunde knappt hejda sig när det var dags att skörda. Sedan åt vi egenodlad potatis till lunch och gjorde chips, så att de fick en känsla för hur odling och mat hänger ihop, berättar Hanna Persson som är förskolepedagog på Gethagens förskola.

Gethagens förskola är en av de 10 förskolor som deltar i Region Jönköpings läns och Jönköping Universitys treåriga projekt för utveckling av länets förskolemiljöer. Fokus ligger på förskoleträdgårdar med ekosystemtjänster och arbetet följs på nära håll av sex forskare från Jönköping University. I den tvärvetenskapliga forskargruppen ingår Per Askerlund, Tobias Samuelsson, Ellen Almers, Robert Lecusay och Mikael Gustafsson från Högskolan för lärande och kommunikation samt Sofia Kjellström från Hälsohögskolan.

Tjänster från naturen
Studier visar att barn som vistas i grönområden får bättre motorik och koncentrationsförmåga. Möjligheten att odla sin egen mat stimulerar deras intresse för att äta frukt och grönt och ger dem kunskaper om hållbarhet och hälsofrågor. Men trots ett ökat intresse för stadsodling är det fortfarande få barn som har tillgång till skolträdgårdar och ekosystemtjänster, förklarar Per Askerlund, som är universitetslektor i biologi.

– Ekosystem kan gynna människor på många olika sätt – något som kallas för ekosystemtjänster. Dessa kan delas in i ”Försörjande tjänster”, det vill säga odling i form av frukter, bär och grönsaker, ”Reglerande tjänster” till exempel skydd mot UV-ljus och förbättrad luftkvalitet samt ”Kulturella tjänster” som innebär möjligheter till rekreation, lek, rörelse och lärande.

Förskolor från hela länet fick söka till projektet, berättar Tobias Samuelsson som är sociolog.

– Pedagogerna vid de utvalda förskolorna fick sedan ta del av workshops och inspirationsdagar där de lärde sig mer om ekosystemtjänster. Därefter utformade de tillsammans med barnen en plan för sin förskola. Aktiviteterna har varit väldigt olika eftersom förskolorna har så varierande förutsättningar. Vissa förskolor har till exempel klätterträd med grenar på lagom höjd för barnen medan andra förskolor har förbud för trädklättring. En förskola i Eksjö har samarbetat med stadsträdgårdsmästaren.

Inbjudande skogsrum
Här på Gethagen, där förskolan har ett unikt läge precis intill skogsbrynet, har man valt att skapa en skogsträdgård.

– Vi är fyra pedagoger som har drivit projektet tillsammans med barnen. Informationsträffarna gav både inspiration och en bra vetenskaplig grund att stå på, så det var lätt att komma på vad vi ville göra, förklarar Hanna Persson.

Redan förra våren började de att jobba på sin skogsträdgård. Uppe i skogsbrynet kommer vitsipporna snart att få sällskap av ätbara växter som de planterat tillsammans. Den lilla skogsgläntan, som också rymmer en porlande liten bäck, har även fått en avskärmande palissad i pil. Tanken har varit att skapa små skogsrum som barnen kan leka i. Över bäcken har fastighetsägaren Vätterhem låtit bygga en liten bro så att barnen kan ta sig över till andra sidan.

Förskolepedagog Anna Gidlund har som mål att barnen ska tycka att det är roligt att gå ut i skogen.

– De kommer från många olika bakgrunder med olika erfarenheter av skogen. För en del av de här barnen är skogen en skräckplats.

Som en kontrast till skogsträdgården har man också anlagt en liten köksträdgård med potatisland och odlingspallar med bland annat jordgubbar. Barnen odlar också citronmeliss till de vandrande pinnarna. En pilkoja ger skydd från solen och en välkommen plats att dra sig undan på.

Deltar på ”Ute är inne”
Forskarna från JU följer regionens arbete och undersöker hur barnen, personalen och de som bor i området utvecklar och använder ekosystemtjänsterna under och efter förbättringsarbetet.

Bland annat har vi gjort samtalspromenader där barnen får dela med sig av sina upplevelser. Vi gör också analyser av hur barnen leker i de nyanlagda förskoleträdgårdarna. Tillsammans med Riksbyggen gör vi även mätningar av ekosystemtjänsterna med ett speciellt analysverktyg, berättar Tobias Samuelsson

Resultaten kommer att presenteras löpande, bland annat på en spridningskonferens under den kommande hösten samt på utepedagogikens egen konferens ”Ute är inne” som arrangeras på Elmia i Jönköping i augusti 2019.

– Det vi har sett, är att det nödvändigtvis inte är projekten med mest pengar som ger mest resultat. De förskolor som har eldsjälar i form av engagerad personal och föräldrar som smittas av entusiasmen har haft stort utbyte av sina trädgårdar med relativt små medel. Det är inte alltid som man måste köpa in dyra lekställningar för att få en bra utemiljö, säger Per Askerlund.

På Gethagens förskola ser man redan resultaten, säger Anna Gidlund.

– Barnen är väldigt engagerade och motiverade. De tycker att det är jätteroligt att se vad vi håller på med, vill hjälpa till och tar efter. För vår egen del har projektet också bidragit till att vi har förändrat vår syn på att vara ute. Vi har gått från utevistelse till uteaktivitet.

Forskningsrådet Formas har beviljat Jönköping University drygt 6 miljoner kronor till projektetet ”Mångfunktionella utomhusmiljöer som främjar hälsa och hållbarhet: en studie av samverkansprocesser för stärkta ekosystemtjänster i staden.” Projektet drivs i nära samarbete mellan region Jönköpings län och Jönköping University. I projektet deltar även Riksbyggen, Biosfärområde Östra Vätterbranterna, Vätterhem och Hyresgästföreningen.