Både ros och ris för Ibn Rushd

Folkbildningsrådets rapport om Ibn Rushd visar att "studieförbundet bidrar till att uppfylla målen för folkbildningen", men det framkommer också kritik. 

Nu är professor Erik Amnås granskning av Ibn Rushds verksamhet i förhållande till demokrativillkoret och statens syften med statsbidraget klar. I rapporten När tilliten prövas beskrivs Ibn Rushd som "en betydelsefull aktör som bidrar till att målen med folkbildningen delvis uppfylls". Samtidigt pekar den även på "idémässiga svagheter och direkta felsteg som är problematiska utifrån folkbildningsanslagets syften och villkor". 

Bland felstegen märks inbjudningar av demokratifientliga talare, som har fått stå oemotsagda, samt sned könsfördelning och en ovilja att ta upp ämnen som antisemitism och homofobi. "Det är inte försvarbart att ett statligt finansierat studieförbund undviker att hantera värderingsmotsättningar och värdekonflikter som är centrala i en demokratisk samhällsutveckling."

– Vi ser allvarligt på kritiken som kommer fram i rapporten och ska nu inhämta synpunkter och en åtgärdsplan från Ibn Rushd, säger Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner i ett pressmeddelande. 

– Studiens utifrånperspektiv är viktigt och mycket lärorikt för vår organisation. Vi tar kritiken på största allvar och måste nu rikta extra fokus och kraft på de här områdena – bara så kan vi utvecklas och fortsätta vägen framåt som studieförbund, säger Zana Muhammad, ordförande i studieförbundet Ibn Rushds förbundsstyrelse.

Studieförbundet Ibn Rushd publicerade idag med anledning av rapporten en debattartikel i Svenska Dagbladet: Vi kan nå ut till de nyanlända Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs mer hos Folkbildningsrådet. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.