Från pandemi till krig

”Hur påverkar kriget i Ukraina leveranskedjorna?”

De ekonomiska konsekvenserna av ett krig som hotar många ukrainares liv och försörjning kommer alltid att vara sekundära den hotande humanitära krisen som är ännu värre.

I bästa fall kommer något gott ur kriser. Frågan är om de lärdomar och förutsättningar vi fått från coronapandemin, som vi förhoppningsvis är på väg att lämna, kommer att leda till verkliga förändringar för att möta krigsproblemen?

Kriget i Ukraina är ytterligare en mycket stor störning av redan uttänjda väsentliga leveranskedjor. Ukraina och Ryssland står kanske bara för en liten del av exporten till stora tillverkningsländer som Tyskland och USA, men de är viktiga leverantörer av råvaror och energi för många avgörande leveranskedjor.

Ett exempel är att brist på mikrochips var ett stort problem under hela 2021. Som en del av sanktionerna mot Ryssland har USA hotat att stänga av Rysslands tillgång till mikrochips. Men detta klingar ihåligt när Ryssland och Ukraina är sådana viktiga exportörer av neon, palladium och platina, som alla är avgörande för produktionen.

Cirka 90 procent av allt neon, som används för spånlitografi, kommer från Ryssland, och 60 procent av detta renas av ett företag i Odessa. Alternativa källor kommer att kräva långsiktiga investeringar innan de kan försörja den globala marknaden. Chiptillverkarna har för närvarande ett överskott på två till fyra veckors extra lager, men alla långvariga leveransavbrott orsakade av militära åtgärder i Ukraina kommer att allvarligt påverka produktionen av halvledare och produkter som är beroende av dem, inklusive bilar.

Varför behöver Sverige förbereda sig för energibrist i skuggan av kriget i Ukraina?

Flera brister har blivit tydliga under de senaste två åren av coronapandemin. Till exempel att Sveriges äldreomsorg har en låg medicinsk kompetens och behöver utvecklas. Det är även svårt att få helheter att fungera när ansvaret är fördelat mellan olika organisationer. Den svenska beredskapen var inte bra när det gällde att fatta snabba beslut för att stoppa smittspridningen eller för att få tag på nödvändiga materiel för att fylla beredskapslager.

Inför Ukrainakriget var flera europeiska länder starkt beroende av rysk energi, särskilt gas genom flera viktiga rörledningar, och detta kan ha färgat deras inställning till krisen.

Energibrist leder till brist på koldioxid, vilket är avgörande för allt från medicinska ingrepp till att hålla maten fräsch. Sådana konsekvenser kommer sannolikt att förstärkas med stigande olje- och gaspriser.

Hur kan energikrisen under det ukrainska kriget pressa den svenska beredskapen att förbättra timingen och transparensen?

De globala gasreserverna är låga på grund av pandemin och energikriserna och priserna stiger redan kraftigt. Detta påverkar både konsumenter och industrin samt kräver beredskap och transparens.

I Sverige visade coronapandemin att vi hade en bristande beredskap och bristande transparens när offentliga aktörer dolde information till media och allmänheten.

Några kommuner hemlighöll antalet smittade inom äldreomsorgen. Det blev en viktig lärdom att inte kompromissa med den svenska offentlighetsprincipen, oavsett typ och nivå på krisen.

Beroendet av rysk gas har till exempel nämnts som en anledning till att Europa var ovilligt att ta bort Ryssland från det internationella betalningssystemet SWIFT – även om det är värt att påpeka att tyskarna har stoppat den nya baltiska gasledningen Nord Stream 2 på obestämd tid.

Gas är en viktig insatsvara i många försörjningskedjor, så störningar i en sådan grundläggande försörjning kommer att få omfattande ekonomiska konsekvenser och denna kunskap måste vara transparant och tillgänglig for alla aktörer och kedjor

Vad kan vi lära oss från coronapandemin gällande livsmedelsförsörjningen i Sverige?

En annan lärdom från coronapandemin är att det är bättre att ta i för mycket än för lite när man står inför en helt ny situation. Sverige bedömde att snabba åtgärder var viktigast i den ekonomiska taktiken. Livsmedelspriserna steg kraftigt under 2021 på grund av allt högre energipriser. Livsmedelsproducenter kom under ytterligare press när priserna på viktiga insatsvaror steg.

Ryssland och Ukraina står tillsammans för mer än en fjärdedel av den globala veteexporten och Ukraina står ensamt för nästan hälften av export av solrosolja. Båda är nyckelråvaror som används i många livsmedelsprodukter. Om skördarna och bearbetningen hindras i ett krigshärjat Ukraina, eller om exporten blockeras, kommer importörer att behöva kämpa för att ersätta varor.

Vissa länder är särskilt beroende av spannmål från Ryssland och Ukraina. Turkiet och Egypten får till exempel 70 % av sin import av vete från de länderna. Ukraina är också den största leverantören av majs till Kina.

Hur kan transportförsörjningen påverkas av stigande oljepriser?

För Sverige är kriget i Ukraina en smärtsam påminnelse om att kriser kan se olika ut, då måste vi lära av våra misstag. Om detta ska bli verklighet måste vi ta tillvara på erfarenheter från coronapandemin – där okoordinerade befattningshavare var inblandade för att snabbt fatta beslut som svar på pandemin. Kombinationen med kommuner, regioner, länsstyrelser och myndigheter ledde till stuprörstänkande med kommunikationsproblem och otydligt ansvar. Ingen hade till uppgift att leda de andra.

Med en transportförsörjning som redan är allvarligt störd i efterdyningarna av pandemin, kan ett krig skapa ytterligare problem. De transportsätt som sannolikt kommer att påverkas är sjöfart och järnvägsfrakt. Sedan 2011 har reguljära godsförbindelser mellan Kina och Europa etablerats. Även om järnvägen bara transporterar en liten del av det totala godset mellan Asien och Europa har det spelat en avgörande roll under de senaste transportstörningarna - och växer stadigt. Tågen omdirigeras nu från Ukraina, och järnvägsfraktsexperter är för närvarande optimistiska om att störningarna kommer att hållas till ett minimum.

Vilka branscher och leveranskedjor riskerar att påverkas extra mycket till följd av kriget?

Stigande oljepriser på grund av kriget är ett bekymmer för sjöfarten. Fraktpriserna är redan extremt höga och kan påverka mattillgången ytterligare. Det finns också en oro för att cyberattacker kan rikta sig mot globala leveranskedjor. Eftersom handeln är starkt beroende av informationsutbyte online kan detta få långtgående konsekvenser om infrastruktur eller rederier är målet. Ringar-på-vattnet-effekterna från en cyberattack i försörjningskedjan kan vara enorma.

Kontakt