Saliven säger mer än du tror!

På Hälsohögskolan pågår flera forskningsprojekt där salivprover finns med från olika perspektiv, exempelvis i forskning kring personer med obstruktiv sömnapné – andningsuppehåll när de sover – och om individer som har behandlats för huvud- och halscancer. Men det gäller också forskning om barn med autism, barn som fått probiotika (goda bakterier) första levnadsåret och inte minst om forskning för att bedöma ungdomars risk för att drabbas av karies.

Saliven har viktiga funktioner som underlättar vårt dagliga liv, den består mestadels av vatten (98%) och de resterande två procenten innehåller viktiga ämnen för att hålla oss friska. Salivens skyddande effekt är främst genom sitt innehåll av ”goda” bakterier, proteiner och enzymer av olika slag. Den har även en antibakteriell och pH-höjande effekt som skyddar våra tänder mot karies, dessutom sköljer den bort matrester och har en smörjande effekt som gör att vi kan svälja, tugga och prata. Saliven gör också att sår läker fortare, det kanske du har tänkt på om du jämför tiden för ett sår att läka i munnen med ett sår på kroppen. En vuxen person producerar omkring 1,5 l saliv varje dygn. Om saliven av någon anledning inte produceras i denna mängd kan det påverka oss på många sätt. Att ha nedsatt salivsekretion kan inte bara påverka risken för sjukdomar i munnen utan också individers livskvalitet, genom exempelvis svårigheter att äta vilket i sin tur kan leda till näringsbrist och även påverka sociala funktioner. Anledningar till nedsatt salivproduktion kan vara sjukdom, regelbundet intag av olika läkemedel och stress. Många läkemedel har muntorrhet som biverkan och det finns studier som visar en påtagligt nedsatt salivproduktion vid medicinering med 4 läkemedel/dag. Salivsekretionen kan också påverkas negativt med ökande ålder. Salivproduktionen reduceras också under natten och vid hög fysisk aktivitet. Ett enkelt sätt att öka salivproduktionen är att tugga tuggummi vilket stimulerar våra salivkörtlar. Kan du inte tugga så finns det salivstimulerande tabletter som fungerar väl. Att äta fiberrik och hårdtuggad mat kan också vara bra, men extra fluortillskott som stärker tänderna kan behövas. Om du har besvär bör du kontakta tandvården för att få hjälp anpassad för just dig.

När det gäller Hälsohögskolans projekt om riskbedömning av karies hos ungdomar är saliven en mycket viktig del. Bakgrunden till projektet är att kariesförekomsten ökar hos barn och ungdomar i Sverige, och även om majoriteten är friska finns det barn och ungdomar som är tungt belastade av kariessjukdomen. I vår forskargrupp har vi samarbete med forskare i Valencia, Spanien som har utvecklat ett salivtest som kan användas för att identifiera riskindivider för karies. Testet är ett komplement till den ordinarie riskbedömningen hos tandvården och har visat goda resultat i en vuxen befolkning. Tyvärr är inte de mikrobiologiska riskmarkörerna i saliv de samma hos barn och ungdomar som hos vuxna, och kan skilja sig mellan olika länder. Därför behöver vi finna vilka riskmarkörer i saliven som är relaterade till kariessjukdomen hos ungdomar i Sverige. Vi undersöker saliven med många olika analysmetoder tillsammans med forskare från Valencia, Malmö och Göteborgs Universitet. Ungdomarna i studien kommer från Jönköpings län och det är mycket spännande vad resultatet ska visa. Mer om detta får vi återkomma till längre fram.

Avslutningsvis, skänk din fantastiska saliv och dess egenskaper en extra tanke nästa gång du borstar tänderna, spottar eller faktiskt bara sväljer!

Malin Stensson Ph.D, RDH
Assistant Professor,  Programme coordinator advanced level
Centre for Oral Health, Department of Natural Sciences and Biomedicine

E-MAIL: malin.stensson@ju.se
Twitter: @malin_stensson
LinkedIn: linkedin.com/in/malin-stensson-118496a8