En internationell handelshögskola föds

Jönköpings län som faktiskt hade många gemensamma drag med länen längre norrut, fick nästan ingenting. Detta var det dags ändra på tänkte Gösta Gunnarsson.  Inte minst funderade han på den högre utbildningen. Högkolan i Jönköping som grundades 1977 var fortfarande starkt kopplat till Linköpings universitet. I Jönköping var känslan väl utbredd att utbildningen och forskningen i Linköping nästan alltid gynnades. Detta samtidigt som Jönköpings län tampades med en allmänt sett låg utbildningsnivå. En situation som skulle kunna utvecklas till ett stort problem när allt större del av näringslivet internationaliserades och kraven ökade på företagen som resultat av de avregleringar och andra viktiga omvärldsförändringar som kännetecknade 1980-talet.
(Foto: Robert Eriksson)

Starten blev en lunch på Restaurang Strand vid Vättern – 80-talets centrum för viktiga diskussioner och förhandlingar i Jönköping. Det var ovanligt kallt den där dagen i slutet av oktober 1988. Och förutom att detta blev startskottet för det som idag är Skandinaviens mest internationella handelshögskola, så minns deltagarna tydligt hur de frös om fötterna. Närvarande och huttrande vid lunchen var förutom Gösta och ett par av hans medarbetare från länsstyrelsen representanter från Jönköpings kommun och Landstinget i Jönköpings län. Inbjuden var också Åke E Andersson, dåvarande chef för Institutet för Framtidsstudier. Tanken var att Åke skulle få uppdraget att utreda situationen i Jönköpings län och arbeta fram en vision och en strategi för hur länet skulle kunna utvecklas.

Med en sådan utredning i portföljen och några färska och spännande idéer som förslag var tanken att det skulle bli lättare att övertyga regeringen om att också Jönköpings län behövde tillföras resurser för att utveckla sin region så att de inte halkade efter i den alltmer tilltagande konkurrensen med andra regioner – både i Sverige och utomlands.

Åke accepterade uppdraget och genomförde utredningen. 1990 var tiden mogen att presentera resultaten. Åke insåg ganska snabbt att om Jönköpings län skulle få en positiv utveckling så behövde något göras med den högre utbildningen. Ett mycket konkret förslag var att starta en handelshögskola med utbildning och forskning inriktade mot internationella (framförallt europeiska) affärer och utveckling i små och medelstora företag. En genuint internationell inriktning på utbildningen saknades på de traditionella ekonomutbildningarna i Sverige som dessutom mer var fokuserade på storföretagens förutsättningar.

Med tanke på att näringslivet i Jönköpings län i stor utsträckning utgjordes av små och medelstora företag, tycktes kombinationen perfekt. En ny sorts ekonomutbildning som inte bara motsvarade den miljö och de förutsättningar som fanns i länet, utan som också mycket tydligt bidrog med något nytt som inte fanns bland de existerande högskoleutbildningarna.

Referensgruppen till Åkes utredning, med Landshövding Gösta Gunnarsson i spetsen, tog emot förslaget med entusiasm och beslutet blev att göra en storsatsning. Charlie Karlssonknöts till gruppen som projektledare. Hans roll skulle bli att implementera den både konkreta och abstrakta idén om en ny internationell handelshögskola i Jönköping. Men för att göra en implementering möjlig krävdes givetvis en bredare förankring bland länets intressenter. Således bjöd Gösta in till middag på residenset.

Bland gästerna fanns återigen representanter från länsstyrelse, kommun och landsting. Denna gång var också närvaron av personer från näringslivet större. Inte minst från Handelskammaren och med representanter för några av länets största företag. Åke och Charlie presenterade utredningen och beskrev förslaget om en ny internationell handelshögskola i Jönköping. Mottagande blev dock blandat. Några var mycket entusiastiska andra var minst sagt tveksamma. Mäktar vi verkligen med detta?, frågade någon. En förlösande faktor var när Herenco ABs VD Stig Fredriksson tydligt deklarerade ”Detta mäktar vi med. Men vi måste göra det fort!”

En annan entusiast var Saab Combitechs VD Per Risberg. Några närvarande visade fortsättningsvis tveksamhet och frågade hur realistisk tanken på en ny fristående handelshögskola i Jönköping egentligen var. Ihärdigt och energiskt menade dock Per att så länge utbildningen och forskningen är av hög kvalitet och hårt fokuserat på ett fåtal områden var detta en unik möjlighet. ”Det ska vara smalt och spetsigt, och av högsta klass internationellt.”, tydliggjorde Per.

Finansieringen av projektet förblev dock en utmaning. Den kunde inte lösas vid middagen. Det skulle ju inte precis bli gratis att starta en ny handelshögskola av högsta internationella klass. Efter en tids kampanjande sköt de offentliga organisationerna och länets privata näringsliv till de pengar som behövdes för att komma igång. Handelskammaren tog på sig näringslivets ledartröja och bland entusiasterna fanns Göran Kinnander och Gunnar Randholm. Göran och Gunnar tog ansvaret att övertyga deras medlemsföretag att satsa pengar på den nya handelshögskolan. En styrelse för projektets implementering skapades med Gösta som ordförande och representanter från såväl regionalt som nationellt näringsliv, offentliga organisationer och högskolevärlden. Charlie var fortsatt projektledare med ansvar för starten av den nya handelshögskolan. Målet var djärvt. Inom tre år skulle projektet uppnå ett riksdagsbeslut som gjorde visionen till verklighet.

1993 kom riksdagsbeslutet om att starta en ny form av högskola i Jönköping. Förutom att Internationella Handelshögskolan (IHH) fick välsignelse att starta verksamheten så omvandlades hela Högskolan i Jönköping till stiftelse. Det var en lycklig tillfällighet att parallellt med länets arbete med visionen om IHH så ville den dåvarande regeringen med utbildningsminister Per Unckel i spetsen experimentera med den högre utbildingen. Regeringens idé var att formellt frigöra några lärosäten från staten och göra dem till självständiga, privata stiftelser. Efter svagt intresse från landets universitet och högskolor (bara Chalmers, KTH och Jönköping anmälde sig), beslutades att Chalmers och Högskolan i Jönköping skulle bli stiftelsehögskolor.

Framförallt Gösta Gunnarsson, som tidigare statsekreterare i den första borgerliga trepartiregeringen på 1970-talet hade goda kontakter med den nya regeringen och det hade även Åke E Andersson. Då Åkes forskningsinstitut finansierades av utbildningsdepartementet besökte han ofta departementet och kände väl till de funderingar som ministern och hans medarbetare hade kring hur den högre utbildning och forskning i Sverige skulle kunna förnyas. Dessutom uppvaktade Charlie Karlsson politikerna flitigt och berättade om det projekt om en ny handelshögskola som redan hade startats i Jönköping.

Den rapport som Charlie skrivit för att konkretisera Åkes förslag om en ny handelshögskola var en detaljerad redogörelse för hur IHH skulle organiseras och vilket fokus högskolan skulle ha. Till projektgruppens glädje togs rapporten i praktiken på samma allvar som en offentlig utredning och kom att utgöra mycket viktigt beslutsunderlag för regeringen. När det sedan blev dags för omröstning i riksdagen röstade Socialdemokraterna emot regeringens förslag om att förverkliga visionen om IHH. Men tack vare att de socialdemokratiska riksdagsledamöterna från Jönköpings län lade ned sina röster kunde förslaget gå igenom 1993.

Enligt uppgift blev projektgruppens firande av beslutet stillsamt. Desto mer aktivitet och energi tog vid för att sjösätta IHH. Nu behövdes både lärare och forskare.. Och studenter. Under Charlies ledning skapades en organisation som så småningom skulle utgöra den nya handelshögskolans första kärntrupp. En liten men entusiastisk och energirik grupp lärare vid den existerande Institutionen för Ekonomi vid Högskolan i Jönköping började skissa på de nya utbildningsprogrammen. Detta även om en viss oro kunde skönjas bland lärarna med tanke på att en så stor del av undervisningen skulle ske på engelska. Det var något nytt i det tidiga 1990-talet! Både lockande och skrämmande på samma gång.

Andra medarbetare fokuserade på att skapa det nydanande fadderföretagsprogrammet som kom att bli en av IHHs unika karaktärsdrag. På ingen annan ekonomutbildning i landet fanns en så nära koppling mellan klassrumments teori och företagandets praktik.. Faddersföretagsprogramet var dock inte bara ett sätt att ge studenterna praktisk koppling i sina studier. Det var också ett medvetet sätt att erbjuda länets företag en inblick i och möjlighet att påverka den akademiska utbildningen. I början av 1990-talet var detta ömsesidiga lärande mellan akademi och praktik helt unikt och kom att bli förebild för flera liknande program runt om i landet.

Charlie fick leda rekryteringen av professorer. Forskning skulle bli en kärnverksamhet i den nya handelshögskolan. Med färska rättigheter att starta forskarutbildning fanns möjligheten för kreativa och förändringsbenägna docenter och professorer att vara med och skriva historia i den svenska högskolevärlden. Under ett möte på Hotell Ramada i Huskvarna anmälde sig en hel grupp ledande professorer i företagsekonomi vid olika lärosäten sitt intresse att komma till IHH.  Några av dessa kom att tillhöra IHHs första professorer.

Förutom personal behövde den nya internationella handelshögskolan studenter. Det var långt ifrån självklart hur rekryteringen av ungdomar till en helt ny utbildning skulle gå till. Samtidigt var alla medvetna om att en handelshögskola aldrig blir bättre än sina studenter. En kampanjorganisation etablerades med en stor grupp medarbetare som besökte gymnasieskolor och talade med elever och deras lärare för att förstå vad framtidens studenter ville ha. Och det var bråttom. Redan till höstterminen 1994 skulle den nya utbildningen starta!

Lyckligtvis blev IHH direkt framgångsrikt och ett populärt val bland de presumtiva studenterna. Inte minst präglades den första kullen studenter som startade 1994 av samma djärva hållning och nybyggaranda som stora delar av personalen. ”Det var precis som att dessa ungdomar gått och väntat på att denna nya och unika utbildning med inriktning på internationalisering, språk och entreprenörskap i närhet till praktiken skulle starta”, minns Charlie.

En ny handelshögskola var född.

Fler bloggar om pågående 20-års jubileum. Läs gärna:
Johan Roos – Authenticity makes a difference
Karin Hellerstedt – International at heart, International at start – Att snabbt internationalisera en verksamhet
Andrea Resmini – Forrest Gump, Playstation and the invasion of international students
Charlotta Mellander – Varje handelshögskola kräver sina stjärnforskare