Fritidshemmens dag 14 maj

Året är 1992, fritidspedagoger och barn från flertalet fritidshem i Jönköping är samlade på Elmiaområdet för årets tema, drakflygning. - Draken flyger nästan, ropar ett barn. Ett av alla de fritids(hems)barn som under terminen fått skapa en egendesignad drakkonstruktion med material av kartong, papper, sopsäcksplast, blom- eller bambupinnar med färgglada plastband som svans. Visst blåser det, men få drakar kommer upp i luften någon längre stund. Anledningen till samlingen är att fira Fritidshemmens dag, som alltid infaller den andra tisdagen i maj. Det var Sveriges Fritidspedagogers Förening, numera Sveriges Lärare som 1986 gav upphov till dagen, men firandet startade först 1987 med fokus på att manifestera och uppmärksamma fritidshemmets betydelse. Det handlar inte enbart om att barnen ska få tillsyn för att vårdnadshavarna arbetar och/eller studerar utan också få en meningsfull fritid; skapa med lera, lyssna på högläsning, leka med kompisar, skogsvistelser och få rörelseglädje. Listan kan bli hur lång som helst, men flera av de aktiviteter som erbjudits barn historiskt kan av olika skäl inte genomföras i dagens pedagogiska praktik.

Förändringar i början på 2000-talet

Mora Träsk, cirkuståg och maskeradparad på stan är några andra teman för det festliga firandet av Fritidshemmens dag. Det går fortfarande vid slutet av 90-talet kalla tillställningen för en folkfest, eftersom allmänheten får ta del av vad fritidshemmen bland annat står för; gemenskap, relationskapande och temaarbete. I början på 2000-talet märks förändringar, såsom att barn ska benämnas elev, utbildningen till fritidspedagoger avslutas för att ersättas till lärare i fritidshem och den drastiska ökningen av antal elever per lärare. Formen för firandet av Fritidshemmens dag görs om, från ett gemensamt kommunfirande centralt i stan till att ske lokalt, det vill säga varje skolområde med fritidshemmets geografiska hemvist, utifrån olika socioekonomiska förutsättningar. Exempelvis samtliga fritidshem i Råslätt- och Ljungarumsspåret organiserar och genomför 5-kamp och ”fritids OS”. Elevgrupperna fortsätter att expandera och ett decennium senare, 2010 genomförs firandet för det mesta på skolenheten. Det förekommer exempelvis brännboll, aktivitetsstationer, korvgrillning och glass eftersom logistiken för storskaliga aktiviteter är för svår, det vill säga för många elever att hålla reda på i ett myller av andra fritidshemselever och ett annat risk- och säkerhetstänk i dagens pedagogiska verksamhet.

Framtidens folkfest för fritidshem

I dagsläget finns 55,6 % av samtliga barn mellan 6-12år i fritidshemmets praktik, det vill säga ungefär 24 elever per lärare i fritidshem, vilket är en fördubbling från mitten av 90-talet. Kanske dåtidens folkfest för Fritidshemmens dag är förbi, men trots nedskärningarna är firandet fortfarande centralt. Kanske kan fritidshemmets potential ses i ljuset av att kunna förebygga gängkriminalitet, motverka ökningen av hemmasittare, få vara den plats och bedriva den fritids(hems)pedagogiska verksamhet som en gång var möjlig. Därför måste vi fortsätta fira för att påkalla uppmärksamhet gentemot politiken, beslutsfattare och andra aktörer med riktning mot Framtidens Fritidshemmens dag.