Julen är fortfarande från landsbygderna

2017-12-20

jul

För ett par år sedan skrev jag en bloggpost där jag hävdade att julen är från landsbygden och jag försökte visa det ur ett antal ”juliga” perspektiv. Bakgrunden är väl egentligen en återkommande retorik som menar att landsbygderna är tärande och städerna är närande. Nu är det jul igen och hög tid att återigen visa att städerna faktiskt också behöver landsbygderna. Det är omkring 70 % av Sveriges befolkning som bor i, vad som kan kallas en ”stadskommun” och mycket julfirande sker såklart där. I förberedelserna åker vi till stormarknaden och handlar julmaten, vi shoppar klapparna i nätbutiker och vi trycker på strömbrytaren till adventsljusstaken. Men det kanske är just lättillgängligheten som gör att vi inte stannar upp och funderar på saker och tings ursprung. Men nu gör vi det och tittar återigen på några exempel:

Adventsstjärnan:

Sverige producerade omkring 152, 5 TWh el under 2016. Majoriteten kommer från kärnkraften och det högsta effektuttaget under hela året brukar ske runt lucia och det finns ju anledning att tro att dessa myslampor främst tänds i städer. Men om vi tittar på kartorna nedan är det landsbygden som till stor utsträckning producerar det. Den första kartan visar andelen av alla producerade MWh. Varberg, Östhammar och Oskarshamn producerar tillsammans nära 90 % av dessa (2012).

Landsbygdens dominans beror på platsbundna faktorer så som vatten men det handlar även om att denna typ av produktion kräver stora ytor, vilket är fallet med kärnkraften och även vindkraften. Man producerar på landsbygden och bygger sedan distributionsnät in till staden. Men någon på landsbygden måste finnas där för att sköta produktionen och den andra kartan visar andelen av alla dessa sysselsatta per kommun.

Julgranen:

En viktig del av julen är julgranen. Enligt Sveriges skogsnäring brukar drygt 3 miljoner av Sveriges 4,5 miljoner hushåll köpa julgran. Man får även lägga till det som branschen kallar för pyntegrönt, dvs. kvistar och grenar till kransar, krukor etc. Omkring 2,8 miljoner av julgranarna har ett svenskt ursprung och resterande importeras. Den svenska granproduktionen är relativt småskalig och det finns enbart ett fåtal svenska storodlare. Kartan nedan visar var de svenska arbetsställena finns för odlare av ”andra fleråriga växter”, i vilken julgranar ingår. Omkring 50 procent av dessa är lokaliserade i någon landsbygdskommun. Det går inte med exakthet säga hur många av dessa som odlar julgranar men precis som för produktion av MWh så finns det anledning att tro att även julgransodling sker på landet. I staden finns inte ytan. Bara efterfrågan.

Julgransbelysningen:

Vi kan då även passa på att se om de svenska lamporna som tänds i granen är en produktion i städer eller på landsbygderna. Många av de markerade kommunerna i kartan nedan kategoriseras som landsbygder och nära 30 % av alla sysselsatta inom ”tillverkning av belysningsarmatur” finns anställda i någon av våra landsbygdskommuner.

Julskinkan:

Om man övergår till vad vi lägger på våra matbord under julhelgen så kommer mycket från landsbygden. Mjölken till gröten, äggen till omeletten och mjölet till lussebullarna. Och för att inte tala om julskinkan. Kartan nedan visar hur de sysselsatta inom slaktsvinsproduktion är fördelade över Sveriges kommuner. I mer beskrivande ord så kan man säga att av de 89 kommuner som producerar slaktsvin, så är 43 stycken landsbygdskommuner vilket är 32 % av de sysselsatta inom produktionen. Det visar tydligt att en relativt stor andel av våra svenska julskinkor produceras på någon av Sveriges landsbygder.

Juldrickan:

Till maten krävs drycker, med eller utan alkohol. Den senaste tidens snabba utveckling av mikrobryggerier får till följd att många kommuner har denna typ av produktion och många av dessa har växt fram nära de större marknaderna. Men det har även skapat möjligheter för landsbygdskommuner och det ser vi i kartan nedan som visar kommuners andel av sysselsatta inom produktion av glögg, öl, svagdricka och läsk. Många kommuner utanför Stockholm, Göteborg och Malmö har numera denna typ av produktion. Hällefors och Sollefteå tycks vara sådana exempel.

Pepparkakorna:

Juletid är en tid för sötsaker och kanske ligger pepparkakan i topp (i hård konkurrens med lussebullen). Vi är även en god exportör av denna juliga kaka. Om vi tittar på produktionen av kex och konserverade bakverk, där pepparkakan ingår, ser vi att landsbygderna levererar en betydande mängd. Mer än 30 % av de som är sysselsatta inom denna typ a kakproduktion jobbar i en landsbygdskommun. Örkelljunga, Nordmaling och Hällefors är exempel på landsbygdskommuner som hamnar i toppstriden med många sysselsatta inom detta.

Presentpapper och presentsnören:

En viktig del av julen är att ge gåvor och vi gillar att smycka dem med vackert papper och glittrigt snöre. I de fall då inslagningsattributen är inhandlade i Sverige kan det mycket väl vara producerat i någon av våra landsbygdskommuner. Mer än en tredjedel av alla sysselsatta inom presentpappersproduktion finns anställda i en av Sveriges landsbygdskommuner. Många landsbygdskommuner hamnar på topplistan av arbetsgivare så som exempelvis Hudiksvall, Lindesberg, Lilla Edet, Bengtsfors, Kinda, Ljusnarsberg, Nordanstig och Höganäs. Vad det gäller presentsnörena så är mer än 80 av de sysselsatta inom produktionen anställda i en landsbygdskommun. Mark, Borgholm, Gotland och Tierp är alla exempel på landsbygdskommuner som levererar till detta.

Jultomten:

Och till sist kanske det viktigaste. Vad det gäller just julen så är det landsbygden som är normen. ”Ödemarken” är centrum och Stockholm är periferin. Dessvärre (för vår del) förstod Finland tidigt den kommersiella kraften av detta dvs, att vara i centrum av något med stark efterfrågan. Korvatunturi i Lappland sägs vara ”Julgubbens” hemvist men denna plats är så otillgänglig för turister så 1998 sågs möjligheten att skapa en Santa Park i Rovaniemi, nära polcirkeln. Flera hundra plan om året chartras för turister, främst britter, med denna destination. Så visst är tomten tydligen från landsbygden men dock inte den svenska.

Källor:

Energimyndigheten (2013), Energiläget 2013, ET 2013:22

https://www.santaclausvillage.info/

All statistik är hämtad från SCB