JULEN KOMMER FRÅN LANDSBYGDEN
En vecka kvar till julafton. Det är högtiden då majoriteten av vår befolkning samlas kring klappar, juleljus, gröt och gran. Eftersom nära 70 % av oss tillhör, vad vi kan kalla den urbana befolkningen så sker naturligtvis en stor del av detta julfirande i städer. Vi köper vår skinka i närmaste mataffär, vi trycker på strömbrytaren till vår adventsstjärna och vi åker till närmaste köpcentrum, eller surfar in i önskad internetbutik för att köpa de där klapparna. Den självklarheten att allt finns lätt tillgängligt för oss stadsbor innebär kanske att vi tappar medvetenheten om att allt detta möjliggörs på platser som inte räknas som städer. Vi kan ta några exempel:
Adventsstjärnan:
Under december månad stiger elförbrukningen i Sverige. Det högsta effektuttaget under hela året 2012 inträffade den 13 december mellan klockan 17 och 18 och uppgick till 26 200 MW (Energimyndigheten, 2013). Man har anledning att tro att dessa myslampor i lucia främst tänds i städer men om vi, som vi ser på kartan nedan, så är det landsbygden som levererar. Andelen av Sveriges producerade MWh är störst i landsbygdskommuner. Kommunerna Varberg, Östhammar och Oskarshamn producerar tillsammans nära 90 % av dessa MWh 2012. Landsbygdens dominans beror till stor på platsbundna faktorer så som vatten men det handlar även om att denna typ av produktion kräver stora ytor, vilket är fallet med kärnkraften och även vindkraften. Man producerar på landsbygden och bygger sedan distributionsnät in till staden. Men någon på landsbygden måste finnas där för att sköta produktionen.
Julgranen:
En viktig del av julen är det där gröna stickiga trädet som många av oss bär in. Enligt informationsplattformen för Sveriges skogsnäring, SkogsSverige så brukar drygt 3 miljoner av Sveriges 4,5 miljoner hushåll köpa en julgran. Därtill får man även lägga till det som branschen kallar för pyntegrönt, dvs. kvistar och grenar till kransar, krukor etc. Omkring 2,8 miljoner av julgranarna har ett svenskt ursprung och resterande importeras, främst från Danmark som har en storskalig granindustri. Den svenska granproduktionen är relativt småskalig och det finns enbart ett fåtal svenska storodlare. Kartan nedan visar data på var de svenska arbetsställena finns för odlare av ”andra fleråriga växter” (industrikod, SNI, 01290) där odling av julgranar ingår. Där ser vi att, av de 32 arbetsställen som finns i statistiken ligger 16 stycken i landsbygdskommuner. Det går alltså inte med exakthet säga hur många av dessa som odlar julgranar men, av samma skäl som produktion av MWh så finns det anledning att tro att även julgransodling sker på landet. I staden finns inte ytan. Bara efterfrågan.
Julskinkan:
Om man övergår till vad vi lägger på våra matbord under julhelgen så kommer, av naturliga skäl mycket från landsbygden. Mjölken till gröten, äggen till omeletten och mjölet till lussebullarna. Och för att inte tala om julskinkan. I kartan nedan illustreras hur Sveriges arbetsställen som sysslar med produktion av slaktsvin och smågrisar fördelar sig över landet. Den visar varje kommuns andel av Sveriges arbetsställen. I mer beskrivande ord så kan man säga att av de 112 kommunerna som har något arbetsställe inom produktion av slaktsvin och smågrisar, så är 75 stycken landsbygdskommuner och de har närmare 65 % av Sveriges alla anställda inom branschen. Det visar tydligt att den största andelen av våra svenska julskinkor produceras i landsbygdskommuner, av landsbygdsbefolkningen.
Juldrickan:
Till maten krävs drycker, med eller utan alkohol. Om denna ska köpas med svenskt ursprung så får du i många fall vända dig till landsbygdskommuner som är i majoritet av produktion inom industrierna som tillverkar glögg (SNI 11040), öl (SNI 11050) och läsk (SNI 11070). I kartan nedan ser vi att det inte på något sätt är helt koncentrerat till storstadsregionerna. Mer än 53 % av Sveriges produktion av glögg, öl och läsk är lokaliserad i någon av Sveriges landsbygdskommuner.
Julklappen:
Åsikterna går isär huruvida västvärldens konsumtionsmönster runt jul är bra eller dåligt. Men julshoppar det gör vi och enligt Handelns UtredningsInstitut, HUI beräknas julhandeln uppgå till 68 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2,5 % jämfört med december förra året. Detta innebär omkring 7 000 kronor per person. HUI Research har sedan 1988 korat Årets Julklapp och premiärvinnaren det året var bakmaskinen. Därefter har det varit en salig blandning med allt från videokamera, parfym, och kokbok till GPS-mottagare, spikmatta och råsaftcentrifug. Om vi försöker fånga in i vilka industrier dessa julklappar möjligtvis kan produceras i Sverige så visar kartan nedan var dessa industrier finns i Sverige.* Av de 289 kommuner som har någon produktion inom dessa industrier så utgör landsbygdens produktion mer än 55 % av alla Sveriges anställda inom denna bransch. Så, om vi leker med tanken att vi köper svenska klappar så spelar landsbygden en stor roll för att vi ska fylla utrymmet under granen.
Så här i slutet måste vi även understryka att en viss del av det vi äter och dricker vid julfirandet och ger bort som klappar faktiskt är importerade varor (och tjänster).
Men en sak är säker.
Att julgranen i vårt vardagsrum eller julskinkan på bordet är importerade ändrar inte faktumet att de troligtvis är från landsbygden. Det är bara någon annans landsbygd.
Åh just det, jag glömde ju det viktigaste. Jultomten bor i Lappland.
Källor:
Energimyndigheten (2013), Energiläget 2013, ET 2013:22
*Det är en sammanställning av SNI-koderna 14-18, delar av 26, delar av 28, delar av 31, och delar av 32
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
