Vad din julklapp egentligen betyder
Vad vore julen utan presenter? Vad skulle vi då lägga under granen? Och hur skulle vi förklara för våra barn att det inte finns några julklappar?
Men var kommer traditionen med julklappar ifrån? Många skulle koppla detta till den första julen då de vise männen kom med gåvor till krubban för att hedra Jesus när han föddes (Matteus 2:11). Även om detta kan vara ursprunget, fortsätter gåvoutdelningen vid jul och har bäddats in i vår kultur (och i butikernas marknadsföringskalendrar). Litteratur berättar historier om gåvor som dyker upp som ett mirakel precis kvällen före jul så att barn inte blev besvikna. Detta leder till skapandet av förväntningar och skapandet av skyldigheter gällande julklappar.
Författare
- Universitetslektor, Docent
- Jönköping International Business School
- adele.berndt@ju.se
- +46 36-10 1819
Efter julen 2020 (då familjesammankomster sköts upp eller där det inte var möjligt att träffas) blev möjligheten att träffas och ge presenter under den kommande månaden viktigare för många människor än tidigare. Men allting kring att ge julklappar har blivit mycket mer komplicerat. Och ska jag ge presenter? Kanske har man tidigare gett en gåva för att det fanns en förväntan från andra att få en. Men vad är gåvogivning och vad betyder "vem, varför vad och när" när det gäller att ge presenter?
Att ge gåvor handlar om att utbyta presenter mellan en givare och mottagare som är en del av och speglar en relation. Forskning visar att köp av presenter gör att människor blir mer motiverade att köpa och engagera sig i att tänka på vad de ska köpa, vilket skiljer sig från att bara köpa en produkt.
Vem ger gåvor och till vem ger de gåvor? Kanske växte du upp i en familj där alla gav gåvor, men på senare tid har gåvogivningen fokuserat mer på familjen och mellan familjemedlemmar. Att tänka på julklappen väcker flera frågor.
1. Planera presentköpet
Det är här givaren bestämmer vad som ska ges (och hur mycket som ska spenderas). Det här är kanske en av de svåraste frågorna. Andra människor står inför det ändlösa problemet "vad ska man ge den som har allt?". Trots detta förblir barn de främsta mottagarna av julklappar, och vuxna förklarar att julen "egentligen är för barn" (trots att de älskar tiden på året och tiden med familjen).
Vi tänker på presenten som en viss person skulle vilja ha och undrar över kostnaden (för mycket eller för lite) och vad presenten säger om mig. Om gåvan inte kostar "tillräckligt" kan det skapa en uppfattning om att jag är en snål person. Å andra sidan, om jag spenderar för mycket på en gåva kan mottagaren må dåligt över att de antingen inte köpte en present till mig eller att de inte spenderade lika mycket som jag gjorde. Det kan vara budgettrycket på att köpa presenter för många människor. När man planerar köpet handlar det inte alltid om gåvan, summan pengar utan tanken som återspeglas i gåvan. Ett annat alternativ är att ge en donation till välgörenhet i stället för att ge en gåva. Detta är dock inget som ska göras utan samråd, eftersom detta beslut och den utvalda välgörenhetsorganisationen kanske inte är vad mottagaren hade i åtanke.
2. Att presentera gåvan
Gåvan erbjuds på olika sätt. De är vanligtvis inslagna för att dölja vad paketet innehåller, och valet av omslagsmaterial kräver också övervägande. Ur ett hållbarhetsperspektiv är omslagspapper inte nödvändigtvis den bästa lösningen eftersom det för det mesta inte är återvinningsbart, vilket kräver utveckling av andra alternativ såsom säckvävs- eller bruna papperspåsar.
3. Utvärdera gåvan
Att utvärdera gåvan är något vi alla gör. Var det vad vi ville? Och vad säger gåvan om mig och relationen till personen? Gåvoutdelning används för att skapa identitet, både för givaren och mottagaren. Vi lever för att ge människor något de skulle vilja ha, det är därför vi lägger tid på att planera presenten (och forskare undersöker självidentitet förknippad med julklappar). Och hur är det med presenterna jag inte gillar? Vad ska jag göra med dem? Att ge så kallade återgåvor är något som människor gör – det vill säga att du ger bort en gåva du har fått till någon annan i framtiden.
Trots att vi vill köpa färre saker älskar vi alla en julklapp. Vad du än köper eller ger så är det förhoppningsvis bara önskat.
Referenser
Segev, R., Shoham, A., & Ruvio, A. (2012). What does this gift say about me, you, and us? The role of adolescents’ gift-giving in managing their impressions among their peers. Psychology & Marketing, 29(10), 752-764.
Sherry Jr, J. F. (1983). Gift giving in anthropological perspective. Journal of Consumer Research, 10(2), 157-168.
Wolfinbarger, M.F. (1990). Motivations and Symbolism in Gift-Giving Behavior in NA - Advances in Consumer Research Volume 17, eds. Marvin E. Goldberg, Gerald Gorn, and Richard W. Pollay, Provo, UT: Association for Consumer Research, Pages: 699-706.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.