Ny innovationspolicy kräver ny typ av utvärdering

2018-04-05

mmtcjibs mmtc jibs

Klimatförändringar, miljöförstöring, åldrande befolkning… Världen står som bekant inför flera stora utmaningar. För att kunna hantera en del av dem fordras mer omfattande omställningar av samhället. Vanor behöver brytas, teknologiska system förändras och resurser omfördelas. Politiker och myndigheter har ett viktigt ansvar att hantera utmaningarna och styra omställningen. Det är en mycket svår uppgift, inte minst som den offentliga sektorn är organiserad utifrån det system som nu behöver omstöpas. Nationellt kräver omställningarna nya samarbeten mellan departement, myndigheter och andra aktörer. Det gäller även på innovationsområdet. Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har på senare år arbetat i nya typer av insatser och konstellationer för att tydligare bidra till framväxten av ett hållbart samhälle.

På innovationsområdet krävs mer kraftfulla insatser än normalt för att nå de önskade effekterna. Utöver att utveckla nya tekniska lösningar behöver infrastrukturen ofta anpassas, exempelvis kräver elektrifiering av vägtrafiken en omfattande utbyggnad av möjligheterna att ladda fordonen. Inte sällan behöver också nya marknader skapas, exempelvis genom att underlätta så kallad innovationsupphandling eller involvera användare än mer i utvecklingen av innovationerna. Generellt fordras bredare samarbeten och därmed mer samordning och styrning, såväl av själva innovationsprojekten som av myndighetsinsatserna. Fler policyområden involveras – en insats för att möta behov som en åldrande befolkning ställer, kan spänna över allt från styrning av äldreomsorgen till miljö- och innovationsfrågor. Därtill kommer utmaningen att större ingrepp i ett visst system kan ha motverkande bieffekter. Om exempelvis staten skulle avbryta allt stöd till innovation inom förbränningsmotorområdet och istället rikta det mot elmotorer, skulle person- och lastbilstillverkarna i Sverige kunna tappa i konkurrenskraft och därmed få mindre egna resurser att investera i omställning till elmotorer.

Traditionell innovationspolicy har i hög grad adresserat så kallade marknadsmisslyckanden. Det syftar enkelt uttryckt på situationer där samhället skulle ha nytta av att en viss innovation kom till användning, men där inget företag vill investera i att utveckla den på grund av riskerna att projektet misslyckas eller att inte tillräckligt många vill köpa produkten. En offentlig insats för att minska risken i utvecklingsfasen gör det mer attraktivt för företag att investera. Med en knuff i rätt riktning antas alltså marknaden att ta vid och i slutändan bidra till innovationspolicyns traditionellt överordnade mål, att skapa ekonomisk tillväxt. Innovationspolicy för samhällsomställningar riktas i högre grad mot andra mål, som hållbarhet. Tidigare togs det mer eller mindre för givet att marknaden ”av sig själv” skulle skapa tillräckligt bra lösningar. Det går inte i det här fallet. Staten, däribland innovationsmyndigheterna, behöver ta en mer styrande roll och vara beredd att hantera en del konflikter med näringslivet.

Det är alltså svårt att bedriva innovationspolicy för samhällsomställning – kartan är inkomplett och terrängen besvärlig. Vad innebär det för utvärderingen av insatserna? Åtminstone fyra saker, menar vi.

Utvärderingen behöver i än högre grad än annars fokusera på lärande. Informations- och kunskapsbehovet är stort, såväl bland innovationsfinansiärer som bland de som genomför innovationsprojekten
Utvärderingen behöver i högre grad fokusera på omvärldsfaktorer. Det vill säga på sådant som policyinsatsen inte har rådighet över, som förändringar i teknisk utveckling, standarder, och svängningar i ekonomi och politik, men som ofta har stor betydelse för vägval och möjligheter att åstadkomma de önskade effekterna
Utvärderingen behöver i högre grad göras längs vägen. Det vanligaste sättet idag, att utvärdera i efterhand, innebär att informationen från utvärderingen kommer för sent för att kunna användas i genomförandet eller till och med har hunnit bli inaktuell
Utvärderingen behöver i högre grad förlita sig på kvalitativt material. Det är svårt att hitta fungerande kvantitativa indikatorer och sammanhangen är ofta så pass komplexa och unika att det är svårt att hitta entydiga förklaringsmodeller eller jämförbar information

Detta är något vi ska forska om under de kommande åren. Förhoppningsvis kommer vi att bidra till utvecklingen av nya metoder och arbetssätt för att innovationsfinansiärer och andra som arbetar med innovationsinriktade insatser för samhällsomställning ska kunna följa upp och utvärdera insatserna på ett effektivt sätt. Det vore viktigt för dem, och det skulle vara ett positivt bidrag till samhället.

Forskningen finansieras av Vinnova i en nationell kunskapsplattform, Swedish Transformative Innovation Policy Platform(STIPP), där JIBS deltar tillsammans med Chalmers och universiteten i Lund och Linköping. Vill du veta mer? Kontakta Tobias Fridholm (tobias.fridholm@ju.se) eller Kersti Karltorp (kersti.karltorp@ju.se).

För den som vill läsa mer om projektet, se även http://vertikals.se/innovationspolitik/2017/11/01/forskning-innovation/