Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.
Så förändrades tillgången till skolor
När jag är ute och föreläser runt om i landet berättar lokala beslutsfattare att det ofta en fråga som oroar mer än andra - hur man ska kunna behålla alla skolor och då framförallt de som ligger i delar av kommunen som är mer glest befolkade. Skolnedläggningar är otroligt laddade och det är inte konstigt. Vi är många föräldrar som är väldigt engagerade i våra barns skolgång.
Bild av svklimkin från Pixabay
Men i vilken utsträckning läggs skolor ner? För att titta lite närmare på det har jag laddat ner data på antalet grundskolor (inklusive förskoleklasser) som tillkommit eller försvunnit mellan åren 2012 och 2022 (det senast tillgängliga året). Och skillnaderna är relativt stora i landet:
I 122 kommuner var antalet grundskolor färre år 2022 än vad som var fallet 10 år tidigare. Samtidigt hade antalet ökat i 82 kommuner. Allra mest hade ökningen varit i Stockholm, Linköping och Göteborg. Anledningen till att antalet skolor minskar kan vara ett minskade elevunderlag. Men det kan också vara så att organisationen omorganiserat och att flera små skolor gått upp i en större enhet.
Jag väljer därför att titta på hur förändringen i antalet anställda inom grundskolan förändrats mellan samma år. För om en minskning i antalet skolor beror på en omorganisation kan fortfarande antalet anställda vara relativt oförändrat. Kartan nedan visar hur antalet anställda inom grundskolan förändrades mellan 2012 och 2022:
I 80 av landets 290 kommuner hade det skett en minskning av antalet anställda inom grundskolan under denna tioårsperiod. Den största minskningen uppgick till 168 färre anställda inom grundskolan i en kommun. Den största ökningen i antalet anställda inom grundskolan hade skett i Stockholm, Göteborg, Örebro, Linköping och Uppsala. Här hade samtliga ökat med 1,000 anställda eller fler.
Om vi slår samman kartorna och ser i vilka kommuner det skett både en minskning i antal skolor och antal anställda inom grundskolan får vi följande karta:
I 58 kommuner var det ett sådant mönster. I genomsnitt var neddragningarna i dessa kommuner 2 skolor och 41 anställda, men variationen är relativt hög.
Varför är det då viktigt att visa på dessa mönster. Jo, för att skolor är en viktig faktor för att en kommun ska vara en attraktiv plats att bo på. I de allra flesta fall är kommuner som har minskat i tillgänglighet av grundskolor platser där befolkningsunderlaget är relativt sett svagare. I några fall rör det sig om kommuner med hög genomsnittlig inkomst där huspriserna är så pass höga att yngre familjer med barn har svårt att etablera sig (och så påverkas elevunderlaget den vägen).
En annan fråga som också ofta dyker upp när jag är ute och föreläser är "Varför måste vi växa? Kan vi inte bara vara nöjda som det är?". Tillgång till skolor är ett bra exempel på varför det är viktigt att behålla och gärna öka sitt befolkningsunderlag. I kommuner som hade krympt i antal skolor och anställda inom skolan hade den årliga befolkningstillväxten de senaste fem åren varit 81 personer, vilket kan jämföras med övriga kommuners 374 personer. Kommuner som växer har ofta betydligt lättare att behålla sina skolor vilket i sin tur bidrar till livskvaliteten för de familjer som bor där. Det gäller också annan offentlig service, men det tittar vi på en annan gång.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
