Om tillit och vaccinationer

Tyvärr har jag inte lyckats hitta siffrorna på DeSO-nivå (vet inte om de är offentliga), men däremot publicerar SCB siffror på kommunnivå, så dessa har jag laddat ner för att se lite närmare på hur dessa två variabler fördelar sig över landet (väl medveten om att det finns en variation inom kommuner - precis som SCB visar i sina siffror).

Om vi börjar med vaccinationstäckningen i svenska kommuner just nu så får vi följande karta:

Områdena norrut är generellt sett mörkare vilket tyder på att en högre andel av befolkningen här fått sin andra dos. Det finns däremot en hel del ljusare områden inom Stockholms-regionen, i Småland liksom i Skåne.

Om vi därefter tar en titt på kartan över deltagandet i kommunalvalet så får vi följande bild:

Här sträcker sig siffrorna från över 90 procent i flera kommuner ner till drygt 60 procent i andra kommuner.

Jag har också skapat en scatterplot mellan de två variablerna på kommunnivå för att se relationen mellan de två:

Det finns ett signifikant samband mellan de två variablerna och korrelationen är 0,552.

Men i vilken utsträckning korrelerar faktorerna med andra socioekonomiska variabler? Jag har kört en snabb korrelationsanalys nedan. Det är viktigt att komma ihåg att korrelationer aldrig påvisar någon form av kausalitet utan enbart påvisar ett samband. Dessutom ska man komma ihåg att dessa samband gäller för genomsnittet i kommunen Med det sagt så fick jag följande resultat:

Om vi börjar med befolkningsstorlek och täthet ser vi att korrelationen är negativ för vaccinationstäckningen, men däremot positiv (om än relativt svagt så) för valdeltagande. Det signalerar alltså att vaccinationstäckningen tenderar att var lägre i kommuner med fler invånare, som också bor mer tätt, medan mönstret är det motsatta för valdeltagandet.

Det finns ingen signifikant samband mellan genomsnittlig inkomst och vaccinationstäckning, medan det är ett relativt starkt positivt samband mellan genomsnittlig inkomst och valdeltagande. Det motsatta gäller för genomsnittlig ålder i kommunen.

Vaccinationstäckningen är högre i kommuner där den genomsnittliga hushållsstorleken är mindre och där det är färre intergenerationshushåll. Dessa faktorer är insignifikanta i relation till valdeltagandet. I kommuner där det är fler singelhushåll är vaccinationstäckningen något högre, medan medan mönstret är tvärtom vad gäller valdeltagande.

Det är relativt svaga resultat för inkomst- och lönefördelning, men kommuner med ojämn inkomstfördelning har något lägre vaccinationstäckning, men något högre valdeltagande.

Utbildningsnivå (mätt som andelen högutbildade) är inte relaterat till vaccinationstäckningen, men däremot relativt starkt positivt relaterat till valdeltagande.

En grupp som diskuterades tidigt i pandemin var s.k. frontline workers, dvs. de yrkeskategorier som fortfarande behövde gå till jobbet och som fyllde en viktigt samhällsfunktion. I kommuner där en högre andel har den typen av jobb är man mer benägen att vaccinera sig, men däremot mindre benägen att rösta i kommunalvalet.

Den variabel som är starkast sammankopplad med både vaccinationsgrad och andel som deltagit i kommunalvalet är hur stor andel som är utrikesfödda i kommunen. Detta är också en fråga som lyfts i media att framförallt vissa utanförskapsområden har en låg vaccinationstäckning.

Slutligen ser vi ett negativt samband mellan andelen som är arbetslösa i kommunen och både vaccinationstäckning och valdeltagande.

Sammantaget kan man säga att socio-ekonomiska variabler ofta går hand i hand. Vad som möjligen är intressant i detta sammanhang är att även om vaccinationsgrad och valdeltagande är statistiskt signifikant relaterade med varandra, så tycks de ändå ha något olika relation till andra typer av socio-ekonomiska variabler.