#Bästattbo 2015 – några ord om attraktiva platser

Den kanske främste forskaren på det här området idag är professor Edward Glaeser. Enligt honom är det bästa måttet på attraktivitet antalet inflyttade minus antalet utflyttade. Detta låter ju rimligt, för ju fler som väljer att bo på ett ställe, desto mer attraktivt borde det rimligen vara.

Måttet tar dock även hänsyn till att ALLA kanske inte vill vara där. Trots allt lämnar ju vissa platsen fortfarande. Det innebär inte heller att alla saker är uppskattade med platsen. Kanske är det dyrt att bo där (för det tenderar attraktiva platser att vara)? Kanske passar platsen bättre för en viss ålderskategori eller för individer som befinner sig i en viss period av livscykeln? En attraktiv plats skall ju rimligen vara attraktiv för så många grupper som möjligt och tillgodose behoven vid olika stadier i livet. Tittar vi på forskningen idag så finns det mängder med faktorer som tycks uppskattade av flertalet grupper vid olika tillfällen i livet.

Vi tenderar exempelvis att bli gladare av variation. Det är roligare att vara på en plats som kan erbjuda många olika typer av människor, bakgrunder och kunskaper, men också en mångfald vad gäller konsumtion av varor och tjänster. Vi vill hinna med att uppleva mycket. Vi vet också att skolan är viktig för trivsel. Men det är också viktigt att kunna ha en trygg och stabil anställning med en lön som gör att man kan klara sig ordentligt. Min egen forskning visar också att vi trivs bättre på platser som är öppna och toleranta, dvs. platser där människor får lov att vara som de är och blir accepterade ändå.

Vilka faktorer påverkar mest hur attraktiv en plats egentligen är? Naturligtvis är platsen en mix av många faktorer som tillsammans avgör hur pass attraktiv den är. Men det finns några faktorer som i hög grad påverkar platsens förutsättningar.

• Den första är hur pass hög befolkningstätheten och befolkningsstorleken är. Ju större och mer tät en plats är, desto bättre förutsättningar att driva verksamheter som annars skulle ha haft svårt att klara sig (helt enkelt för att det inte skulle finnas ett tillräckligt stort marknadsunderlag).
• Det andra är hur långt platsen ligger från en stor ekonomisk motor. Hur långt är det till storstadsregionerna? Hur långt avstånd är det till en större kärnkommun? Ju närmare belägen platsen är, desto bättre förutsättningar är det att skapa en attraktiv plats som fler vill flytta till.

I år har jag, tillsammans med Mikaela Backman, Özge Öner och Sofia Wallin vid Jönköpings Internationella Handelshögskola byggt Fokus Bäst att bo”-Index igen. Vi har alla lång erfarenhet och stor kunskap vad gäller regional utveckling och vi har tillsammans försökt bygga ett index som baseras på denna erfarenhet och kunskap. Läsaren skall dock komma ihåg att ett index aldrig är detsamma som forskning. Inte heller skall någonsin ett index tolkas i alltför stor detalj. Men det kan definitivt fungera som en indikator på hur platsen ligger till. Vi har försökt att väga in faktorer som kan påverka i olika delar av livet och vi har skurit listan baserad på befolkningsdensitet och avstånd till en större ekonomisk motor.

Har vi fått med allt? Kan det finnas andra saker som spelar in? Självklart. Och allt kan inte mätas. Vi har tagit med många aspekter och vårt slutresultat ger oss ett index där platserna i toppen är kommuner som fler flyttar in till – än som flyttar ut. Och det gör att vi tycker oss ha tagit fram ett index med en god trovärdighet, som kan ge vägledning och information till kommuner runt om landet.

Vår målsättning är att skapa ett underlag för diskussion som gör att fler platser engagerar sig för att göra platsen lite bättre för så många som möjligt.