”Extra viktigt att vara källkritisk i krissituationer”

Fem snabba tips om källkritik

  1. Ha en kritisk inställning till information som delas.
  2. Undvik att dela och kommentera i affekt.
  3. Var uppmärksam på vem som sprider ett inlägg och varför.
  4. Spåra informationen tillbaka till ursprungskällan.
  5. Lär dig mer om hur information sprids i sociala medier.

Det är extra viktigt att vara källkritisk i krissituationer som under den rådande pandemin. Det anser Hannes Ewehag, adjunkt och programansvarig för det Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) vid Jönköping University

Hannes Ewehag.

Behovet av information kring coronaviruset är stort, men det finns ännu inte så mycket verifierad eller bekräftad information att erbjuda om pandemin.

- Det uppstår ett informationsvakuum och då lämnas fältet öppet för falsk information, spekulationer och rykten, säger Hannes Ewehag.

Hannes Ewehag är ansvarig för kursen ”Källkritik bland viraler, alternativa fakta och fejkade nyheter”, som ges vid Jönköping University.

I samband med kriser som den rådande är det vanligt med starka känslor såsom osäkerhet och rädsla. Detta kan enligt Hannes Ewehag hämma det kritiska tänkandet.

- När vi sitter isolerade blir sociala medier i många fall vår främsta kontakt med omvärlden. Det gör att vi kanske tar till oss information samt skriver och delar inlägg som vi inte hade gjort annars. Starka känslor förstärker dessutom den effekten, berättar han.

Många falska nyheter om Covid-19 handlar om varifrån viruset härstammar och påståenden kring att det skulle vara en labbprodukt. Det är även vanligt med inlägg som handlar om icke vedertagna metoder kring hur man kan skydda sig mot viruset, vilka Hannes Ewehag påpekar kan vara direkt hälsofarliga. En annan stor fara med så kallade ”fake news” är att viktiga beslut kan fattas på felaktiga grunder.

Hur kan man då skydda sig från ”fake news”?

- Det kan ibland vara svårt att känna igen fejkade nyheter för de blandar ofta sanningar, halvsanningar och lögner. De kan även presentera sanningar och fakta på vilseledande sätt. Först bör man se vad det rör sig om för typ av inlägg; om det är fakta, åsikter eller spekulationer och om det som står där verkar rimligt, säger Hannes Ewehag.

Han fortsätter:

- Man ska titta närmare på avsändaren och fundera över om någon tjänar på att inlägget delas vidare. Det är också bra att försöka spåra ursprungskällan och se om det går att hitta samma information någon annanstans.

Hannes Ewehag tycker att man ska ha en kritisk inställning till det man läser och undvika att dela eller skriva inlägg på sociala medier när man är arg eller rädd. Istället bör man vänta tills de känslorna har lagt sig.

- Våra samhällen förlitar sig på en sorts funktionell sanning. För att de ska fungera måste någon, i viss mån, tillåtas avgöra vad som är sant och inte. Annars skulle inte till exempel skolor och domstolar fungera. De som sprider falsk information tjänar på att underminera förtroendet för dessa samhällsinstitutioner, säger han.

Hannes Ewehag tycker att man i tider som dessa ska vända sig till trovärdiga källor som svenska myndigheter och landets traditionella medier.

- Visst kan traditionella medier vinkla och förenkla nyheter, men deras grundmotiv är ändå att förmedla sanningsenlig information, avslutar han.

Tips:

Världshälsoorganisationen (WHO) har en sida där de bemöter en del av de många rykten och felaktigheter som sprids om coronaviruset. Den kan du hitta via den här länken.

2020-04-08