Globalt decembertema – tre disputationer på raken vid Jönköping International Business School
Internationaliseringen av forskningen vid Jönköping International Business School fortsätter. I december disputerar tre doktorander, tre dagar i rad, i ämnen som sträcker sig från Finland till Pakistan och Rwanda.
Den 17 december försvarade Sari Virta sin avhandling Managing Tensions in Creative Content Development Work: Cases from the Media Industry.
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sari Virta avlägger en dubbel examen vid JIBS (business administration) och Universitetet i Tampere, Finland (media). Hon har omfattande erfarenhet av att arbeta i finska medier och hennes avhandling fokuserar på den affärsdynamiska relationen och komplexiteten mellan existerande och framtida affärsexploatering där spänningar mellan dessa blir en ledningsfråga i det dagliga, kreativa arbetet. Spänningar som, genom ett bra ledarskap, kan omsättas till kreativitet. Sari Virta har studerat tre stora medieorganisationer: ett privat kommersiellt företag, ett public service-företag och ett nybildat mediakluster.
- Istället för att kämpa mot de organisatoriska spänningarna så bör ledningen identifiera, erkänna och arbeta med spänningarna. Om man vill stötta det kreativa arbetet och utveckla nytt innehåll, eller ”content”, så är det klokt att inte försöka kopiera ”best of practice”. Den här industrin är så snabbrörlig att du har större möjlighet att bli framgångsrik om du hittar nya sätt att hantera de interna spänningarna. En lösning kan vara att medieorganisationerna samarbetar för att utveckla värdeskapande kreativa kluster, konstaterar Sari Virta.
Den 18 december försvarade Khizran Zehra sin avhandling Resource Mobilization among Informal Entrepreneurs: A Case of Event Planning Industry of Pakistan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Khizran Zehras avhandling studerar resursmobilisering bland informella entreprenörer och bygger på 15 fall från den pakistanska evenemangsbranschen. Resultaten visar att resursmobiliseringen bland informella entreprenörer inte är tävlingsinriktad utan snarare bygger på samarbete.
- Den samarbetsbaserade resursmobiliseringen är en mix av kunskapsdelning och nätverkande, och det finns ett tydligt drag av informella initiativ. Tillit och ömsesidigt utbyte konkurrenter emellan är det mest utmärkande. Den här kombinationen av både socialt och mänskligt kapital ger synergieffekter och förbereder de informella entreprenörerna så att de kan förutse och möta behov och nå sina mål, säger Khizran Zehra.
- Att studera det informella entreprenörskapet är viktigt, både ur en akademisk och praktisk synvinkel. Informella entreprenörer finns överallt i världen, och verksamheterna kan omfatta allt från hushållsarbete till informella marknader och företag samt egenföretagare. Det här är en typ av entreprenörskap som kommer att fortsätta att spridas och därför är det nödvändigt att vi ökar kunskapen om den informella entreprenörens unika ekonomiska landskap.
Den 19 december försvarade Jean Bosco Shema sin avhandling The Adoption and Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Implementation of lnternational Financial Reporting Standards (IFRS) in Rwanda: An Integrated Approach. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
I sin avhandling undersöker Jean Bosco Shema hur IFRS har implementerats i Rwanda och i Afrika söder om Sahara. Hans forskning tyder på att genomförandet i Rwanda påverkades av landets ekonomiska kontext och behov av återuppbyggnad men också av det faktum att Rwanda har flera olika redovisningstraditioner. Implementeringen påverkades även av det politiska sammanhanget, bland annat det koloniala arvet, Rwandas regionala politik och det redovisningsinitiativ som har tagits av de självständiga afrikanska länderna, säger Jean Bosco Shema:
- Implementeringen av IFRS föregicks av intensiva förberedelser. Den övervakades noggrant av Rwandas regering eftersom man hoppades att den nya standarden skulle kunna bli en katalysator för regeringens ekonomiska utvecklingsmål. Implementeringen av IFRS underlättades också av regeringens vilja att utveckla och stärka redovisningsyrket. Vid jämförelse av redovisningskvalitet efter genomförandet av IFRS i kommersiella banker söder om Sahara kunde vi inte konstatera någon förbättring av redovisningskvalitet i affärsbanker med hjälp av IFRS och användning av OHADA, det vill säga redovisningsstandarderna i Västafrika. Detta kan främst kopplas till förhållandena under implementeringen av IFRS och bristen på konsekventa reformer i förhållande till OHADA-standarder.
