Sex efter hjärtsjukdom - hur, var, när?

När kan en person som drabbats av en hjärtsjukdom ha sex igen? Och hur? Vad finns det för risker? Och framförallt hur kommunicerar personalen till patienten om vad som gäller?

Jan Mårtensson och Bengt Fridlund vid Hälsohögskolan i Jönköping har tillsammans med nio andra forskare sammanställt all forskning som finns om ämnet sexrådgivning efter hjärtsjukdom.

– En stor del av forskningen är gjord före 2000-talet och de flesta studier är gjorda ur mannens perspektiv. Det är lättare att se potensproblem, men sexuell dysfunktion är lika stor bland kvinnor. Av alla artiklar vi läst igenom fanns enbart tio behandlingsstudier och ingen av studierna var gjorda ur ett kvinnligt perspektiv eller ett HBTQ-perspektiv, berättar Bengt Fridlund.

Det ska finnas en lust, inget tvång!

Tidigare uppfattade man att motion efter en hjärtsjukdom skulle kunna leda till återfall. Så är det inte idag och med hjälp av en sund livsstil och mediciner är motion inga problem, säger.

– I en sund livsstil ingår intimitet och därför är sexrådgivning betydelsefullt för många patienter med kardiovaskulära sjukdomar. Eftersom det är ett känsligt område rekommenderar vi att personalen inleder med att beskriva att detta är något som många har besvär med i samband med hjärtsjukdom. Det är även viktigt att påpeka att sexrådgivning inte enbart ska fokusera på när man kan börja ha sex igen utan bör vara bredare än så och involvera även andra sätt att utöva intimitet på. Det ska finnas en lust, inget tvång, säger Bengt Fridlund!

Det är viktigt att både patienten och dess partner deltar i sexrådgivningen, men det kan även finnas önskemål från såväl patient som partner att ha enskilda samtal gällande detta ämne.

Våga prata om det

Studier har visat att det enbart är fem procent av personalen som informerar patienten om möjligheten till sexuell aktivitet efter hjärtsjukdom och vilka risker som finns. För att

hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna ta en mer aktiv roll gällande sexrådgivning måste de utbildas, kunskapsmässigt, men också hur de förmedlar informationen.

– Här kan även diskuteras om det är någon personalgrupp som är extra lämpad för att ta huvudansvaret för att ta upp detta ämne till diskussion. En naturlig koppling skulle kunna vara sjukgymnasten som träffar patienten i samband med fysisk träning.  Men sjuksköterskor, läkare och arbetsterapeuter bör också kunna diskutera detta med patienten och dess partner, menar Jan Mårtensson.

Det välkända är det bästa

Vad kan då vara viktigt att tänka på gällande sex för en person som haft en kardiovaskulär sjukdom?

– När man kan ha sex är individuellt men det rör sig från ett par veckor till ett par månader efter sjukdomsdebuten. Platsen och miljön för sexuell aktivitet är viktiga överväganden. En känd miljö, behaglig temperatur och ens vanliga partner ger en mindre belastning på hjärtat, förklarar Jan Mårtensson.

Sexuell aktivitet med annan än partnern kan innebära en högre hälsorisk.

– Risken för dödsfall under sexuell aktivitet är mycket liten, säger Bengt Fridlund. Men nästan alla dessa dödsfall drabbade män och majoriteten av dödsfallen inträffade vid samlag med någon annan än den vanliga partnern och i en ovan miljö.

Framtidens behandling

Under 2015 finns planer på att starta upp ett projekt som i slutändan kan leda till en app till din smartphone.

– Appen ska innehålla det som ligger som en barriär för både personal och patienter. Det ska inte vara en behandling utan ett sätt att få information, ställa frågor och därigenom öka kunskapsnivån, säger Jan Mårtensson.

Två av de viktigaste tidskrifterna

Sammanställningen som Bengt Fridlund och Jan Mårtensson varit med och tagit fram

publicerades i amerikanska Circulation och europeiska European Heart Journal. Artikeln skrevs på uppdrag av amerikanska och europeiska hjärtförbunden AHA och ESC.

Nyligen publicerades delar av artikeln i Läkartidningen med syfte att visa hur viktig kommunikationen är mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patienten gällande sexrådgivning. Och vilka områden som är viktiga att informera om.

– Det handlar om en människas och dess partners liv och livskvalitet. Men det är också svårhanterligt eftersom det finns många upplevda barriärer från patientens och partnerns perspektiv, men också från ett personalperspektiv, avslutar Jan Mårtensson.

För mer information, kontakta
Bengt Fridlund
Jan Mårtensson