Hur påverkas lärandet när eleverna får var sin dator?
Antalet skolor där eleverna har var sin dator har ökat dramatiskt i Sverige under de senaste fem åren. Vilka konsekvenser får detta för lärandet?
Ny avhandling i pedagogik
En dator per elev och lärare (en-till-en) är en relativt ny företeelse i Sverige, som började kring 2007, som ett svar på den massiva satsning som startade i USA vid millenniumskiftet.
I dagsläget har över 200 av Sveriges kommuner anammat möjligheten att ge varje elev och lärare var sin dator. I en ny avhandling i pedagogik från Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping har Håkan Fleischer undersökt vilka konsekvenser detta fått för lärandet.
- Det är uppenbart att de näst intill provocerande positiva utvärderingarna i USA har påverkat svensk skola. Vid närmare granskning är såväl utvärderingar som forskning ytlig till sin karaktär , menar Håkan Fleischer.
Håkan Fleischers avhandling visar att en-till-en fokuserar på att eleverna skall bli duktiga på att hantera information och presentera den på ett bra och lättillgängligt sätt. Dessvärre kan en-till-en i värsta fall bidra till att eleverna istället får sämre kvalitet på sina kunskaper. Detta kan ha flera orsaker, menar Håkan Fleischer:
- Eleverna slänger sig ut och arbetar med sina kunskapsuppgifter utan ordentliga utgångspunkter. De blir vilsna i mångfalden av information som de förväntas automatiskt kunna navigera inom. De blir famlande, och redovisningen handlar väldigt lätt om att bara svara på frågor, istället för att reflektera och sätta kunskapen i nya sammanhang.
Håkan Fleischers undersökning visar på flera negativa erfarenheter i svensk skola. Exempelvis blir eleverna stressade och upplever att de blir störda av både sin egen och klasskamraternas användning av sociala medier i samband med skolarbetet. Även om eleven själv vill fokusera på skolarbetet är det inte säkert att det finns reella möjligheter till det.
Hur skall då skolan möta situationen när alla elever har var sin dator, för att inte effekterna i värsta fall skall bli negativa? Ett sätt är att utveckla ett nytt sätt att betrakta kunskap, som Håkan Fleischer kallar stretchad kunskap. Den stretchade kunskapen kännetecknas av ett hänsynstagande till att datorn och internet både är ett verktyg att använda för kunskapsbildning, men också en värld att leva i, varför skolan måste förstå och acceptera de förändrade spelregler som blir den naturliga följden. Förutsättningarna för vad som kan upptäckas och läras förändras helt enkelt, och skolan måste ta hänsyn till det.
- Frågan om en-till-en är komplicerad, men min forskning visar att om alla får var sin dator, och man förlitar sig på elevernas förmåga att hantera den för att man tror att det finns en digital generation som klarar av det per automatik, då är man farligt ute. Oavsett vilken strategi man väljer i skolan, är det viktigt att aktivt välja en och inte enbart investera i datorerna och lämna resten åt slumpen. En ”business-as-usual pedagogik” kan alltså i värsta fall göra kvaliteten på kunskaperna sämre, inte bättre , menar Håkan Fleischer.
Fredagen den 6 december 2013 med start kl. 13.15 försvarar Håkan Fleischer sin doktorsavhandling i pedagogik: ”En elev - en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan”.
Disputationen äger rum i sal Hb116 på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Opponent är professor Lars Naeslund, Stockholms Universitet.
Håkan Fleischer har en filosofie magisterexamen i medie- och kommunikationsvetenskap och är doktorand i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation. Han har undervisat i praktisk retorik och kommunikationsrelaterade ämnen under många år.
Disputationen är öppen för alla. – Välkommen att närvara!
För ytterligare information, välkommen att kontakta:
Håkan Fleischer, hakan@fleischer.se Tfn 070-467 44 07
Foto: Privat
