Vatten åt alla varelser – Naturens Rättigheter som ekosystemförvaltningsinnovation
Detta forskningsprojekt centreras runt sjön Vättern vilket innebär att det direkt berör städers vattenförsörjning (till exempel Jönköping-Huskvarna, Motala, Vadstena, Karlsborg, Hjo, Ödeshög and Askersund Skövde, Falköping och Skara) och potentiellt fler (Örebro och långsiktigt hela Mälarområdet) med över två miljoner invånare.
Idag hotas sjön av Försvarsmaktens flygövningar och test av ammunition, PFAS-utsläpp, samt av planer på gruvexploatering, trots att sjön är skyddad både som dricksvattentäkt och Natura 2000-område, liksom av fyra riksintressen enligt miljöbalken. Trots en omfattade lagstiftning till skydd för Vättern fortsätter alltså det ohållbara utnyttjandet av sjön, och situationen kräver nya åtgärder. Enligt de två senaste rapporterna från IPC C (2022) och IPBES (2019), som sammanfattar forskningen som bedrivs inom klimat och biodiversitet, är det nödvändigt med systeminnovationer på kulturell- och lagstiftningsnivå för att skydda och restaurera livsuppehållande ekosystem kopplat till cirkulation av vatten.
Våra samhällen är dock planerade med en världsbild där människor anses stå över naturen med en rätt att dominera, kontrollera och exploatera den, och det innebär en utmaning att se bortom denna världsbild. Det här forskningsprojektet ställer sig därför frågan vad som händer om vi i stället erkänner att människans överlevnad är intimt förknippad med naturens? Genom så kallade omställningslabb på olika platser och med olika medverkande runt om Vättern undersöker projektet om naturens rättigheter, som utgör en miljöfilosofisk ansats och verktygslåda för hur naturen kan erkännas egna rättigheter, kan appliceras på Vättern och erbjuda en bättre förvaltning av sjön än vad nuvarande lagstiftning kan.
Projektets hemsida: https://vemsvattenkropp.se
Finansiär: FORMAS (2023–2027)
Projektledare: Martin Hultman, Chalmers Tekniska Högskola
Deltagare: Åsa Nilsson Dahlström, Jönköping University, Thomas Laurien, Göteborgs universitet, Marie Widengård, Göteborgs universitet, samt doktorand Mariam Kanyama Carlsson, Chalmers Tekniska högskola