3,1 miljoner kronor till forskning om mobbning och psykisk hälsa för barn med funktionsnedsättningar

På uppdrag av Statens folkhälsomyndighet ska CHILD-forskaren Lilly Augustine i samarbete med Ylva Bjereld vid Linköping Universitet titta närmare på området mobbning och psykisk hälsa särskilt för barn med funktionsnedsättningar. För detta har de erhållit 3,1 mnkr.

Ur ett internationellt perspektiv har andelen elever som anser sig mobbade varit lågt, t.ex. i studien Skolbarns hälsovanor. Dock så har en förändring skett i de senaste mätningarna när andelen som anger sig mobbade har ökat, utan att man riktigt vet varför.

- Detta kan så klart bero på många saker, men en sak vi tittar på är om definitionen mobbning har förändrats. Vad mobbning var på 70-talet är inte samma sak som det är idag då exempelvis den digitala kommunikationen möjliggör mobbning på ett nytt sätt, säger Lilly Augustine.

- När arbetssätt, lagar och definitioner om mobbning förändrats så innebär det också att faktorer relaterade till mobbning också kan ha förändrats, poängterar hon.

Idag finns det ingen sammanställning över hur forskningen kring mobbning i Sverige över tid har sett ut om man tar hänsyn till förändringarna i definitioner. För att undersöka denna del noggrannare görs först en begränsad systematisk litteraturöversikt över forskning kring frekvensen mobbning samt definitioner av mobbning från 70-talet och framåt i Sverige. Sedan ska forskarna utifrån materialet Skolbarns hälsovanor undersöka dessa frekvenser, och definitioner av mobbning i relation till riskfaktorer.

Men forskarna ska också titta på kopplingen mellan mobbning och framtida psykisk ohälsa för barn med funktionsnedsättningar.

- Mobbning har i många tidigare studier kopplats till sämre utfall som vuxen, något som också funktionsnedsättning gör. Det finns också studier som visar att barn med funktionsnedsättning även har en ökad risk att vara både offer och förövare, beroende på typ av funktionsnedsättning. Utifrån detta bör vi alltså kunna anta att barn med funktionsnedsättningar som också utsätts för mobbning skulle ha en ännu större risk för sämre utfall som vuxen. Däremot finns det lite forskning kring detta idag, ett första steg är att försöka finna vad det finns för forskning idag som tagit ett longitudinellt perspektiv på detta genom en systematisk litteraturöversikt, med denna som stöd ska sedan det longitudinella materialet LoRDIA användas för att följa barn som vid 12-13 års ålder självskattade att de har en funktionsnedsättning, som skattar att de utsätts för mobbning hur de mår vid ett senare tillfälle, vid 17 års ålder. På så vis hoppas vi få svar på frågan om barn som både mobbas och har en funktionsnedsättning har en dubbel risk för sämre hälsoutfall.

Projektet pågår under 2 år.

Projektinformation  Pdf, 501.2 kB.eller kontakta Lilly Augustine