Studien "Hälsa och ansvar"

Kravet på att ta individuellt ansvar för den egna hälsan är allt mer påträngande i dagens samhälle. Hälso- och sjukvården ställer i högre grad krav på att patienter ska vara aktiva, fatta beslut och ta ansvar. Varför tar människor inte ansvar för sin hälsa när "alla" vet hur man borde bete sig? Allmänt sett så verkar det finnas implicita antaganden om att alla vuxna har lika möjligheter att göra val, förstå information och ta ansvar. Dessa antaganden ifrågasätts och utmanas i detta projekt. 
Utgångspunkten i detta projekt är att förmågan att ta ansvar är något som utvecklas gradvis i livet. Barns utveckling är väl utforskad och alla vet av erfarenhet att en 4-åring och en 14-åring ser och tolkar verkligheten helt olika. Att vuxna fortsätter att utvecklas är inte lika känt, varken bland allmänhet eller bland forskare. Forskning om utvecklingen i vuxenlivet visar dock entydigt att även vuxna kan fortsätta att utveckla allt mer komplexa förhållningssätt. För många vuxna planar utvecklingen ut efter ungdomsåren men andra utvecklas vidare genom stimulans från bland annat högre utbildning och livserfarenheter. Detta innebär att skillnaden mellan två vuxnas grundperspektiv på världen och deras förmåga att reflektera och ta ansvar kan skilja sig radikalt åt. Detta har avgörande konsekvenser inom hälsoområdet där forskningsstudier visar att utvecklingsmässig mognad påverkar hur en person hanterar hälsorisker och bedriver egenvård. Forskningen visar också att en stor andel av den vuxna befolkningen inte har de förutsättningar som krävs för att kunna ta ansvar på det sätt som efterfrågas. Det saknas dock helt studier som har kartlagt hur förmågorna att resonera om hälsa och ansvar utvecklas genom livet.
Syftet med detta projekt är att kartlägga hur människor använder och resonerar kring begreppen hälsa och ansvar, från barndom till ålderdom. Detta görs genom intervjuer med uppskattningsvis 150 deltagare i åldern 5-95 år. Intervjuerna kommer att analyseras med komplexitetsanalys där man använder en validerad metod för att ange nivå av komplexitet i resonemang. Tidigare forskning visar att det borde generera minst åtta kvalitativt skilda sätt att resonera om ansvar för hälsa. Ur ett hälsoperspektiv är det inte tillräckligt att människor resonerar kompetent om hälsa utan det krävs även att de handlar på ett hälsosamt sätt. Vid intervjun ställs frågor om hälsobeteenden och i ett andra steg jämförs deltagarnas sätt att resonera om ansvar med det sätt de säger sig handla vad gäller sin hälsa. Allmänhetens sätt att resonera om hälsa kommer även att jämföras med anställda i hälsovården såsom sjuksköterskor, arbetsterapeuter, läkare och beslutsfattare inom hälso- och sjukvård för att kartlägga möjliga disharmonier, vilket sker genom insamlande och analys av uppskattningsvis ytterligare 75 intervjuer. Intervjuerna analyseras såväl kvalitativt i karaktäristiska mönster såväl som kvantitativt i grundläggande komplexitetsstrukturer. Vi kommer sedan att utveckla ett test av hälsoansvar som innebär att medverkande besvarar ett kort antal frågor, och hälsoaktörer kan anpassa information och åtgärder därefter. Nätverket är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.